Kandidatprogrammet i samhälls- och kulturanalys, 180 hp

Inledning

Kandidatprogrammet Samhälls- och kulturanalys är ett utbildningsprogram på grundläggande nivå som leder till en kandidatexamen i ämnet Samhälls- och kulturanalys som huvudområde.

Inom flera delar av det samtida samhället efterfrågas allt oftare en tillämpbar kompetens som både är samhälls- och kulturvetenskaplig. Centrala frågeställningar i programmet är därför relaterade till individers och gruppers välfärd och levnadsförhållanden. Andra frågor rör det sociala ansvarstagandets former (fältet mellan individ och stat) i ett samhälle i förändring. Programmet har en tydlig internationell profil. Genomgående studeras svenska, internationella och globala frågor och samhällsförhållanden. Analys av samhällelig mångfald i relation till välfärd är framträdande. Aspekterna klass, genus, ålder, etnicitet, funktionshinder och skärningspunkterna däremellan identifieras genomgående som relevanta aspekter för fördjupad analys. Ett kritiskt perspektiv genomsyrar utbildningen.

Utbildningen är tvärvetenskapligt upplagd och bygger huvudsakligen på fyra kunskapsområden, som bildar huvudområdet Samhälls- och kulturanalys:

• Social ordning
• Kultur och modernitet
• Identiteter och livsvillkor
• Politik, samförstånd och konflikt

Utbildningens mål och presumtiva arbetsmarknad förutsätter god värderingsförmåga och ett kritiskt granskande förhållningssätt. Detta ger en bred kompetens för att arbeta med olika typer av samhälleligt och kulturellt förändringsarbete. 

Utbildningens internationella prägel förbereder studenterna för en global arbetsmarknad. Studenterna kan själva profilera sin utbildning, vilket medför en bred arbetsmarknad. Utbildningens fokus på arbete i projektform och projektledning gör utbildningen flexibel och att arbetsmarknaden återfinns såväl inom privat och offentlig verksamhet samt inom den så kallade frivilligsektorn. Några olika typer av arbetsuppgifter är exempelvis utredare och handläggare inom offentlig sektor, omvärldsanalys, verksamhetsutveckling eller projektledning av olika verksamheter som t.ex. olika jämställdhets-, ungdoms-, arbetsmarknads- samt demokrati och mångfaldsprojekt. 

Programmet vänder sig såväl till den som tänker sig en yrkesverksamhet inom samhälls- och välfärdssektorn, inom offentlig eller privat sektor. Utbildningen förbereder för studier på avancerad nivå och forskarutbildningsnivå.

Mål

Nationella examensmål enligt Högskoleförordningen

Kunskap och förståelse

För kandidatexamen skall studenten

•  visa kunskap och förståelse inom huvudområdet Samhälls- och kulturanalys, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor.

Färdighet och förmåga

För kandidatexamen skall studenten

• visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer,
• visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar,
• visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och
• visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För kandidatexamen skall studenten

• visa förmåga att inom huvudområdet Samhälls- och kulturanalys göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,
• visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och
• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens.

Innehåll

Programmet kännetecknas av en progression gällande såväl ämneskunskaper som förmågor. Progressionen inom ämneskunskaperna uppnås genom att de grundläggande kunskaperna från det första årets kurser byggs på med fortsättningskurser och fördjupningskurser på högre nivå. De förmågor och färdigheter som ingår i programmets mål utvecklas också genom återkommande inslag där dessa tränas med ökade krav på de studerande under utbildningens gång. Det innebär under utbildningen bland annat ökade krav på analytisk förmåga, självständighet, förmåga att förstå och tillämpa modeller och teorier, ett vetenskapligt och kritiskt förhållningssätt samt kommunikationsfärdigheter

Programmet omfattar tre års heltidsstudier (180 hp) och leder fram till kandidatexamen med huvudämnet Samhälls- och kulturanalys. Utbildningen organiseras i så kallade tvärvetenskapliga kunskapsområden. Dessa är länkande till olika sociala fält (som exempelvis arbete, familj/släkt, grannskap, fostran, politiskt engagemang) vilka utgör specifika teman inom kunskapsområdena. Varje kunskapsområde omfattar en termins studier. Inom ramen för ett kunskapsområde integreras teoretiska och metodologiska moment samt projektarbeten. Kunskapsområdena ingår samtliga i huvudämnet Samhälls- och kulturanalys, och är länkade till varandra för att säkerställa en teoretisk och metodologisk progression.

Programmet inleds med ett grundläggande år bestående av fyra kurser omfattande två kunskapsområden, inkluderande introducerande moment av vetenskapsteoretisk art. Dessa grundläggande kunskaper ges en fortsättning och fördjupning i år två och tre. Programmet avslutas med profilerande och fördjupande kurser och en examensuppsats på 15 hp.

Kursernas inbördes ordning kan justeras efter samråd med kursgivande institution, med beaktande av ämnesmässig och metodologisk progression.

På programmet ges kurser omfattande totalt 30 hp på engelska.

Möjlighet att förlägga delar av eller hela termin 5 utomlands finns.

Under termin 6, under en period motsvarande 7,5 hp, ska studenterna välja antingen praktik eller valbar kurs.

Möjlighet att förlägga delar av eller hela arbetet med kandidatuppsatsen utomlands finns.
 

Se rubrik Programplan för förteckning över aktuella kurser. I kursplanerna beskrivs mer utförligt innehåll, undervisnings- och arbetsformer samt examination.

Undervisnings- och arbetsformer

Undervisningen vid programmet för Samhälls- och kulturanalys bygger på studentaktiva undervisningsformer. Detta betyder att studenter och lärare gemensamt har inflytande över, delaktighet i och ansvar för undervisningen och för utbildningens helhet. Studenten har, inom ramen för kursplanerna, möjlighet till profilering och fördjupning och individualisering av sina studier. Detta ger perspektiv på den egna kunskapen och gör den mer tillämpad.

Inom utbildningen används olika arbetsformer såsom exempelvis föreläsningar, handledning individuellt eller i grupp, läsgrupper, olika former av seminarier, både diskuterande och examinerande. Forum är en unik arbetsform på programmet och är en form av examinerande seminarium.

Utbildningen arbetar med mentorskap där seniora studenter medverkar till att vägleda juniora studenter till programmets arbetsformer.
 

I kursplanerna och tillhörande studieanvisningar beskrivs mer utförligt innehåll, undervisnings- och arbetsformer samt examination.

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet på grundnivå
samt
Historia 1b eller 1a1 och 1a2
samt
Samhällskunskap 1b eller 1a1 och 1a2
samt
Engelska 6

Tillträdeskrav till högre termin eller kurser

För behörighet till utbildningens andra år krävs att den studerande har minst 45 hp godkända av första årets högskolepoäng.
För behörighet till utbildningens tredje år krävs att den studerande har minst 105 hp godkända inom programmet.
För behörighet att påbörja kandidatuppsats krävs 120 hp godkända högskolepoäng inom Samhälls- och kulturanalys eller motsvarande. Det krävs även godkänt på kursen Fältarbete – uppsatskurs i årskurs 2, samt godkänt på samtliga kurser i termin 1 och 2.

Examenskrav

Studerande som uppnått 180 hp inom programmet uppfyller kraven för kandidatexamen. 

I examensbeviset anges att studierna fullgjorts inom programmet för Samhälls- och kulturanalys. I beviset, som utfärdas både på svenska och engelska, förtecknas kandidatuppsatsen, genomgångna kurser och övriga moment i utbildningen. 

Bestämmelser om krav på kursfordringar för att uppnå en examen finns i bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100). Preciserade krav för generella examina på grundnivå och avancerad nivå återfinns i LiU:s gällande föreskrifter.

Examensbevis utfärdas av fakultetsstyrelsen efter ansökan av den studerande. Ett diploma supplement biläggs examensbeviset.

Examensbenämning på svenska

Filosofie kandidatexamen med huvudområde Samhälls- och kulturanalys

Examensbenämning på engelska

Degree of Bachelor of Social Science with a major in Social and Cultural Analysis

Särskild information

Undervisningsspråk

Huvudsakligt undervisningsspråk är svenska, men engelska kan förekomma.
 

Tillgodoräknande

Beslut om tillgodoräknande fattas av fakultetsstyrelsen, eller av styrelsen utsedd funktion, efter ansökan av den studerande.

Övrigt

Om det föreligger synnerliga skäl får rektor i särskilt beslut ange förutsättningarna för, och delegera rätten att besluta om, tillfälliga avsteg från denna utbildningsplan.