Miljömanagement, 6 hp

Environmental Management Strategies, 6 credits

TKMJ15

Huvudområde

Energi- och miljöteknik Industriell ekonomi Maskinteknik

Utbildningsnivå

Grundnivå

Kurstyp

Programkurs

Examinator

Jonas Ammenberg

Studierektor eller motsvarande

Carina Sundberg

Undervisningstid

Preliminär schemalagd tid: 31 h
Rekommenderad självstudietid: 129 h
VOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig
Kursen ges för Termin Period Block Språk Ort/Campus VOF
6CDDD Civilingenjör i datateknik 8 (VT 2020) 1 3 Svenska Linköping, Valla V
6CDPU Civilingenjör i design och produktutveckling 8 (VT 2020) 1 3 Svenska Linköping, Valla V
6CIEN Civilingenjör i elektronikdesign 8 (VT 2020) 1 3 Svenska Linköping, Valla V
6CEMM Civilingenjör i energi - miljö - management 4 (VT 2020) 1 3 Svenska Linköping, Valla O
6CITE Civilingenjör i informationsteknologi 8 (VT 2020) 1 3 Svenska Linköping, Valla V
6CKEB Civilingenjör i kemisk biologi – med valbar utgång till naturvetenskaplig kandidat (Industriell bioteknik och produktion) 8 (VT 2020) 1 3 Svenska Linköping, Valla V
6CMMM Civilingenjör i maskinteknik 8 (VT 2020) 1 3 Svenska Linköping, Valla V
6CMED Civilingenjör i medicinsk teknik 8 (VT 2020) 1 3 Svenska Linköping, Valla V
6CMJU Civilingenjör i mjukvaruteknik 8 (VT 2020) 1 3 Svenska Linköping, Valla V
6CTBI Civilingenjör i teknisk biologi (Industriell bioteknik och produktion) 8 (VT 2020) 1 3 Svenska Linköping, Valla V
6CYYY Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik 8 (VT 2020) 1 3 Svenska Linköping, Valla V
6CYYI Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik - internationell, franska 8 (VT 2020) 1 3 Svenska Linköping, Valla V
6CYYI Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik - internationell, japanska 8 (VT 2020) 1 3 Svenska Linköping, Valla V
6CYYI Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik - internationell, kinesiska 8 (VT 2020) 1 3 Svenska Linköping, Valla V
6CYYI Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik - internationell, spanska 8 (VT 2020) 1 3 Svenska Linköping, Valla V
6CYYI Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik - internationell, tyska 8 (VT 2020) 1 3 Svenska Linköping, Valla V
6IELK Högskoleingenjör i elektronik 6 (VT 2020) 1 3 Svenska Linköping, Valla V
6IKEA Högskoleingenjör i kemisk analysteknik 4 (VT 2020) 1 3 Svenska Linköping, Valla V

Huvudområde

Energi- och miljöteknik, Industriell ekonomi, Maskinteknik

Utbildningsnivå

Grundnivå

Fördjupningsnivå

G1F

Kursen ges för

  • Civilingenjörsprogram i energi - miljö - management
  • Högskoleingenjörsprogram i kemisk analysteknik
  • Högskoleingenjör i elektronik
  • Civilingenjör i datateknik
  • Civilingenjör i design och produktutveckling
  • Civilingenjör i elektronikdesign
  • Civilingenjör i informationsteknologi
  • Civilingenjör i medicinsk teknik
  • Civilingenjör i mjukvaruteknik
  • Civilingenjör i maskinteknik
  • Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik - internationell
  • Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik
  • Civilingenjör i kemisk biologi – med valbar utgång till naturvetenskaplig kandidat
  • Civilingenjör i teknisk biologi

Särskild information

Får ej ingå i examen samtidigt som TKMJ28 eller TKMJ51

Förkunskapskrav

OBS! Tillträdeskrav för icke programstudenter omfattar vanligen också tillträdeskrav för programmet och ev. tröskelkrav för progression inom programmet, eller motsvarande.

Rekommenderade förkunskaper

Allmäntekniska kunskaper från de två första studieåren på teknisk högskoleutbildning. För EM ges kursen under år 2.

 

Lärandemål

Syftet med kursen är att studenterna skall utveckla kunskap om väsentliga delar i organisationers miljö- och hållbarhetsarbete, med fokus på företag. Vidare berör kursen viktiga förutsättningar i organisationernas omvärld som påverkar miljö- och hållbarhetsfrågor och arbetet med dessa. Exempelvis gäller det styrmedel och miljöekonomi. Kursen skall framförallt leda till kunskaper om de strategier och verktyg som är väsentliga för miljö- och hållbarhetsarbete, samt till kunskap om centrala förutsättningar och möjligheter när det gäller kommersiellt miljö- och hållbarhetsarbete.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

  • Redogöra för viktiga strategier, koncept, metoder och övriga ”delar” av organisationers miljö- och hållbarhetsarbete, klargöra hur de förhåller sig till varandra samt varför de är viktiga i ett företags- och samhällsperspektiv,
  • Redogöra för miljö- och hållbarhetsarbetet enligt ovan, men också för hur de olika delarnas utformning och tillämpning påverkar miljö- och hållbarhetsarbetets effektivitet. Detta gäller speciellt vanliga komponenter i system för miljö- och hållbarhetsstyrning av företag,
  • Redogöra för viktiga krav, drivkrafter och hinder gällande företags och delvis andra organisationers miljö- och hållbarhetsarbete, samt hur dessa kan hanteras,
  • Tillämpa kunskaperna ovan genom att på en övergripande nivå kritiskt analysera företags/organisationers valda strategier och tillvägagångssätt för sitt miljö- och hållbarhetsarbete, exempelvis utifrån aktuell miljöpåverkan, interna förutsättningar samt marknadens krav och möjligheter, samt
  • Föreslå väl motiverade åtgärder för företag/organisationer när det gäller miljö- och hållbarhetsarbete

Kursinnehåll

Miljömanagement: miljöstrategiskt arbete, kommersiellt miljöarbete, miljömarknadsföring, viktiga koncept och metoder för miljö- och hållbarhetsarbete, hållbar utveckling, miljö- och hållbarhetspolitik,styrmedel inkl miljölagstiftning, miljöekonomi, miljöetik, miljöledningssystem, miljörevision, miljökommunikation.

Undervisnings- och arbetsformer

Kursen är uppdelad i två delar. Teori inom området miljö- och hållbarhetsledning presenteras via föreläsningar. Dessutom genomförs ett projekt där kursens teori appliceras på ett verkligt företag, eller annan organisation, vars miljö- och hållbarhetsarbete analyseras. Projektet sker i form av ett grupparbete som redovisas skriftligt och muntligt. För att underlätta och kunna bedöma grupparbetet ingår obligatoriska handlednings- och redovisningstillfällen.

Examination

UPG1Gruppuppgifter2 hpU, G
TEN2En skriftlig tentamen4 hpU, 3, 4, 5

Betygsskala

Fyrgradig skala, LiU, U, 3, 4, 5

Övrig information

Påbyggnadskurser: Industriell ekologi, Resurseffektiva produkter, Biofuels for Transportation, m fl

Om undervisnings- och examinationsspråk

Undervisningsspråk visas på respektive kurstillfälle på fliken "Översikt". Examinationsspråk relaterar till undervisningsspråk enligt nedan:

  • Om undervisningsspråk är Svenska ges kursen i sin helhet eller till stora delar på svenska. Observera att även om undervisningsspråk är svenska kan delar av kursen ges på engelska. Examinationsspråk är svenska. 
  • Om undervisningsspråk är Svenska/Engelska kan kursen i sin helhet ges på engelska vid behov. Examinationsspråk är svenska eller engelska. 
  • Om undervisningsspråk är Engelska ges kursen i sin helhet på engelska. Examinationsspråk är engelska. 

Övrigt

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som ingår i kursen skall därför genomföras med kursplanen som utgångspunkt. 

Institution

Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling

Studierektor eller motsvarande

Carina Sundberg

Examinator

Jonas Ammenberg

Kurshemsida och andra länkar

Undervisningstid

Preliminär schemalagd tid: 31 h
Rekommenderad självstudietid: 129 h

Kurslitteratur

Ammenberg, J., 2012, Miljömanagement. Studentlitteratur. Lund. Kompletterande material, exempelvis i form av artiklar, som tillgängliggörs av lärarna.
Kod Benämning Omfattning Betygsskala
UPG1 Gruppuppgifter 2 hp U, G
TEN2 En skriftlig tentamen 4 hp U, 3, 4, 5

Kursplan

För varje kurs ska en kursplan finnas. I kursplanen anges kursens mål och innehåll samt de särskilda förkunskaper som erfordras för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.

Schemaläggning

Schemaläggning av kurser görs enligt, för kursen, beslutad blockindelning. 

Avbrott på kurs

Enligt rektors beslut om regler för registrering, avregistrering samt resultatrapportering (Dnr LiU-2015-01241) skall avbrott i studier registreras i Ladok. Alla studenter som inte deltar i kurs man registrerat sig på är alltså skyldiga att anmäla avbrottet så att kursregistreringen kan 
tas bort. Avanmälan från kurs görs via webbformulär, www.lith.liu.se/for-studenter/kurskomplettering?l=sv. 

Inställd kurs

Kurser med få deltagare ( < 10) kan ställas in eller organiseras på annat sätt än vad som är angivet i kursplanen. Om kurs skall ställas in eller avvikelse från kursplanen skall ske prövas och beslutas detta av dekanus. 

Riktlinjer rörande examination och examinator 

Se Beslut om Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592. 

Examinator för en kurs ska inneha en läraranställning vid LiU i enlighet med LiUs anställningsordning (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622784). För kurser på avancerad nivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor eller postdoktor. För kurser på grundnivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor, universitetsadjunkt (även adjungerad och gästadjunkt) eller postdoktor. I undantagsfall kan även en Timlärare utses som examinator på både grund- och avancerad nivå, se Tekniska fakultetsstyrelsen vidaredelegationer. 

Examination

Tentamen

Skriftlig och muntlig tentamen ges minst tre gånger årligen; en gång omedelbart efter kursens slut, en gång i augustiperioden samt vanligtvis i en av omtentamensperioderna. Annan placering beslutas av programnämnden.

Principer för tentamensschemat för kurser som följer läsperioderna:

  • kurser som ges Vt1 förstagångstenteras i mars och omtenteras i juni och i augusti
  • kurser som ges Vt2 förstagångstenteras i maj och omtenteras i augusti och i oktober
  • kurser som ges Ht1 förstagångstenteras i oktober och omtenteras i januari och augusti
  • kurser som ges Ht2 förstagångstenteras i januari och omtenteras i mars och i augusti 

Tentamensschemat utgår från blockindelningen men avvikelser kan förekomma främst för kurser som samläses/samtenteras av flera program samt i lägre årskurs.

För kurser som av programnämnden beslutats vara vartannatårskurser ges tentamina 3 gånger endast under det år kursen ges.

För kurser som flyttas eller ställs in så att de ej ges under något eller några år ges tentamina 3 gånger under det närmast följande året med tentamenstillfällen motsvarande dem som gällde före flyttningen av kursen.

När en kurs ges för sista gången ska ordinarie tentamen och två omtentamina erbjudas. Därefter fasas examinationen ut med tre tentamina samtidigt som tentamen ges i eventuell ersättningskurs under det följande läsåret. Om ingen ersättningskurs finns ges tre tentamina i omtentamensperioder under det följande läsåret. Annan placering beslutas av programnämnden. I samtliga fall ges dessutom tentamen ytterligare en gång under det därpå följande året om inte programnämnden föreskriver annat.

Om en kurs ges i flera perioder under året (för program eller vid skilda tillfällen för olika program) beslutar programnämnden/programnämnderna gemensamt om placeringen av och antalet omtentamina. 

Anmälan till tentamen

För deltagande i tentamina krävs att den studerande gjort förhandsanmälan i Studentportalen under anmälningsperioden, dvs tidigast 30 dagar och senast 10 dagar före tentamensdagen. Anvisad sal meddelas fyra dagar före tentamensdagen via e-post. Studerande, som inte förhandsanmält sitt deltagande riskerar att avvisas om plats inte finns inom ramen för tillgängliga skrivningsplatser.

Teckenförklaring till tentaanmälningssystemet:
  ** markerar att tentan ges för näst sista gången
  * markerar att tentan ges för sista gången 

Ordningsföreskrifter för studerande vid tentamensskrivningar

Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682

Plussning

Vid Tekniska högskolan vid LiU har studerande rätt att genomgå förnyat prov för högre betyg på skriftliga tentamina samt datortentamina, dvs samtliga provmoment med kod TEN och DAT. På övriga examinationsmoment ges inte möjlighet till plussning, om inget annat anges i kursplan.

Plussning är ej möjlig på kurser som ingår i utfärdad examen.

Regler för omprov

För regler för omprov vid andra examinationsformer än skriftliga tentamina och datortentamina hänvisas till LiU-riktlinjerna för examination och examinator, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592. 

Plagiering

Vid examination som innebär rapportskrivande och där studenten kan antas ha tillgång till andras källor (exempelvis vid självständiga arbeten, uppsatser etc) måste inlämnat material utformas i enlighet med god sed för källhänvisning (referenser eller citat med angivande av källa) vad gäller användning av andras text, bilder, idéer, data etc. Det ska även framgå ifall författaren återbrukat egen text, bilder, idéer, data etc från tidigare genomförd examination, exempelvis från kandidatarbete, projektrapporter etc. (ibland kallat självplagiering).

Underlåtelse att ange sådana källor kan betraktas som försök till vilseledande vid examination.

Försök till vilseledande

Vid grundad misstanke om att en student försökt vilseleda vid examination eller när en studieprestation ska bedömas ska enligt Högskoleförordningens 10 kapitel examinator anmäla det vidare till universitetets disciplinnämnd. Möjliga konsekvenser för den studerande är en avstängning från studierna eller en varning. För mer information se https://www.student.liu.se/studenttjanster/lagar-regler-rattigheter?l=sv.

Betyg

Företrädesvis skall betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) användas. 

  1. Kurser med skriftlig tentamen skall ge betygen (U, 3, 4, 5).
  2. Kurser med stor del tillämpningsinriktade moment såsom laborationer, projekt eller grupparbeten får ges betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
  3. Examensarbete samt självständigt arbete ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).

Examinationsmoment

  1. Skriftlig tentamen (TEN) skall ge betyg (U, 3, 4, 5).
  2. Examinationsmoment som kan ge betygen underkänd (U) eller godkänd (G) är laboration (LAB), projekt (PRA), kontrollskrivning (KTR), muntlig tentamen (MUN), datortentamen (DAT), uppgift (UPG), hemtentamina (HEM).
  3. Övriga examinationsmoment där examinationen uppfylls framför allt genom aktiv närvaro som annat (ANN), basgrupp (BAS) eller moment (MOM) ger betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
  4. Examinationsmomenten Opposition (OPPO) och Auskultation (AUSK) inom examensarbetet ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).

För obligatoriska moment gäller att: Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift. (I enlighet med LiU-riktlinjerna http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592). 

För samtliga examinationsmoment gäller att: Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det. Om koordinatorn istället har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål. (I enlighet med LiU-riktlinjerna http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592).

Rapportering av den studerandes examinationsresultat sker på respektive institution.

Regler

Universitetet är en statlig myndighet vars verksamhet regleras av lagar och förordningar, exempelvis Högskolelagen och Högskoleförordningen. Förutom lagar och förordningar styrs verksamheten av ett antal styrdokument. I Linköpings universitets egna regelverk samlas gällande beslut av regelkaraktär som fattats av universitetsstyrelse, rektor samt fakultets- och områdesstyrelser. 

LiU:s regelsamling angående utbildning på grund- och avancerad nivå nås på http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva. 

Ammenberg, J., 2012, Miljömanagement. Studentlitteratur. Lund. Kompletterande material, exempelvis i form av artiklar, som tillgängliggörs av lärarna.
I = Introducera, U = Undervisa, A = Använda
I U A Moduler Kommentar
1. ÄMNESKUNSKAPER
1.1 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) matematiska och naturvetenskapliga ämnen
X
Bl a grundläggande förståelse för miljöproblem och miljöaspekter
1.2 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) teknikvetenskapliga ämnen
X
TEN2
UPG1
Industriell produktion, energisystem, transportsystem, etc
1.3 Fördjupade kunskaper (motsvarande G2X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen
X
TEN2
UPG1
Miljö- och hållbarhetsledning
1.4 Väsentligt fördjupade kunskaper (motsvarande A1X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen

                            
1.5 Insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete

                            
2. INDIVIDUELLA OCH YRKESMÄSSIGA FÄRDIGHETER OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT
2.1 Analytiskt tänkande och problemlösning
X
TEN2
UPG1
Analys av företagsstrategier
2.2 Experimenterande och undersökande arbetssätt samt kunskapsbildning
X
UPG1
Bl a projektarbetet i grupp
2.3 Systemtänkande
X
TEN2
UPG1
Analys av olika perspektiv i miljöarbete, t ex anläggningsfokus, produktfokus, etc
2.4 Förhållningssätt, tänkande och lärande
X
TEN2
UPG1
Bl a kritiskt förhållningssätt samt roller och utmaningar i grupparbeten
2.5 Etik, likabehandling och ansvarstagande
X
TEN2
UPG1
Kursen bygger på och innehåller många delar som är tillämpbara i näringslivet
3. FÖRMÅGA ATT ARBETA I GRUPP OCH ATT KOMMUNICERA
3.1 Arbete i grupp
X
UPG1
Projektarbete i grupp
3.2 Kommunikation
X
UPG1
Muntlig och skriftlig presentation
3.3 Kommunikation på främmande språk

                            
4. PLANERING, UTVECKLING, REALISERING OCH DRIFT AV TEKNISKA PRODUKTER OCH SYSTEM MED HÄNSYN TILL AFFÄRSMÄSSIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV
4.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling
X
X
TEN2
UPG1
Är centralt för många delar i kursen
4.2 Företags- och affärsmässiga villkor
X
X
TEN2
UPG1
Drivkrafter, lagstiftning, marknadsföring
4.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera utveckling av produkter och system
X
TEN2
UPG1
Ledningssystem, miljöperspektiv för företag, produktion och produkter/tjänster
4.4 Att konstruera produkter och system
X
TEN2
UPG1
Ledningssystem, miljöperspektiv för företag, produktion och produkter/tjänster
4.5 Att realisera produkter och system
X
TEN2
UPG1
Ledningssystem, miljöperspektiv för företag, produktion och produkter/tjänster
4.6 Att ta i drift och använda produkter och system

                            
5. PLANERING, GENOMFÖRANDE OCH PRESENTATION AV FORSKNINGS- ELLER UTVECKLINGSPROJEKT MED HÄNSYN TILL VETENSKAPLIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV
5.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling för kunskapsutveckling

                            
5.2 Ekonomiska villkor för kunskapsutveckling

                            
5.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera forsknings- eller utvecklingsprojekt

                            
5.4 Att genomföra forsknings- eller utvecklingsprojekt

                            
5.5 Att redovisa och utvärdera forsknings- eller utvecklingsprojekt

                            

Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.

Det finns inga filer att visa.