Civilingenjörsprogram i energi - miljö - management, 300 hp

Master of Science in Energy - Environment - Management, 300 credits

6CEMM

Undervisningsspråk

Svenska

Studieort

Linköping

Examensbenämning

Civilingenjörsexamen - Energi-Miljö-Management

samt

Teknologie masterexamen med huvudområde Energi- och miljöteknik, Industriell ekonomi eller Maskinteknik

Studietakt

Helfart
Information om möjliga avsteg från kursplan/utbildningsplan

Syfte

En civilingenjör i energi-miljö-management (EMM) från Tekniska högskolan vid Linköpings universitet har:

  • en stark identitet som ingenjör. Detta åstadkommes genom ett gediget paket obligatoriska, klassiskt tekniska kurser.
  • en solid matematisk och naturvetenskaplig bas som ger förmåga att sätta sig in i nya teknikområden.
  • ett självständigt och kritiskt förhållningssätt. Detta åstadkommes genom en tydlig forskningsförankring, särskilt inom masterprofilerna, genom att genomgående utmana till välgrundade ställningstaganden, och genom ett kursutbud som erbjuder många och skilda perspektiv på programmets fokusområden.

Med programmet Energi-miljö-management har Tekniska högskolan vid Linköpings universitet som mål att utbilda civilingenjörer med en gedigen teknisk kompetensbas, anpassad till de möjligheter som ges av internationaliseringen inom näringslivet och den snabba tekniska utvecklingen. En civilingenjör från EMM skall uppvisa följande kunskaper och färdigheter:

  • goda kunskaper inom matematik och grundläggande tekniska ämnen för att därigenom kunna modellera och analysera funktionen hos en komplex teknisk produkt eller process
  • goda kunskaper inom energi-, miljö- och managementområdena, samt hur de kan samverka
  • goda kunskaper om hur produkter, processer och tjänster skall utformas för att möjliggöra ett långsiktigt hållbart utnyttjande av naturresurser 

Mål

Programmål
Efter genomgången utbildning förväntas en civilingenjör från energi-miljö-managementprogrammet (EMM) ha följande kunskaper och färdigheter:

Matematiska, naturvetenskapliga och teknikvetenskapliga kunskaper

  • Kunskaper i grundläggande matematiska och naturvetenskapliga ämnen
    • beskriva, modellera och lösa problem inom programmets teknikområde med hjälp av matematiska verktyg.
    • planera, analysera och välja metod för att lösa problem av fysikalisk karaktär inom programmets teknikområde.
  • Kunskaper i teknikvetenskapliga ämnen
    EMM-ingenjören har en bred teknisk kompetens med kunskaper och färdigheter framförallt inom energiteknik, miljöteknik, energisystem, maskinteknik, industriell ekonomi, miljösystemanalys mm. Detta innebär att: EMM-ingenjören kan använda begrepp, teorier och metoder från ex. termodynamik, energiteknik, miljöstyrning, energisystemanalys och resursteori för att beskriva, analysera och utveckla system och processer. Detta innefattar också att kunna göra relevanta beräkningar, i förekommande fall med datorstöd, och utföra experimentella undersökningar. En EMM-ingenjör kan beskriva, strukturera, abstrahera och modellera system och processer med väl valda metoder och verktyg. EMM-ingenjören har kunskaper och färdigheter i algoritmiska metoder och programmering. En EMM-ingenjör har kunskaper i såväl kvalitativa som kvantitativa metoder för miljö- och energianalyser. En EMM-ingenjör kan utifrån ovanstående kunskaper beskriva, strukturera, abstrahera, modellera, lösa problem och leda utveckling inom energi- och miljöområdet.
  • Fördjupade kunskaper i något/några tillämpade ämnen.
    Vid EMM-LiTH kan teknologen välja en masterprofil inom något av följande områden:
    • Teknik för hållbar utveckling inom huvudområdet Maskinteknik
    • Systemverktyg för hållbar utveckling inom huvudområdet Energi- och miljöteknik
    • Hållbart företagande inom huvudområdet Industriell ekonomi

Individuella och yrkesmässiga färdigheter och förhållningssätt

  • Ingenjörsmässigt tänkande och problemlösning
    EMM-ingenjören kan med stöd av verktyg och metoder från matematik och programmets ämnesgrund identifiera, formulera och modellera komplexa tekniska problem inom programmets område. Detta innefattar att göra såväl kvalitativa som kvantitativa uppskattningar, göra relevanta antaganden och rimlighetsbedömningar samt beakta osäkerheter.
  • Experimenterande och kunskapsbildning
    EMM-ingenjören äger förmåga att tillägna sig ny kunskap genom att formulera hypoteser och utvärdera dessa genom experiment. Detta innefattar att formulera matematiska modeller och problematisera utifrån en frågeställning, använda relevant utrustning och metodik för att utföra experiment och planera och genomföra en avancerad utredning, analysera resultat med såväl matematiska verktyg som programverktyg och logiskt resonemang samt redovisa resultatet. EMM-ingenjören har även förmågan att skaffa sig ny kunskap genom att söka relevant litteratur inom det aktuella området.
  • Systemtänkande
    EMM-ingenjören har förmåga att använda systemtänkande för att modellera, analysera och utveckla tekniska system och processer. Detta innebär att kunna definiera systemgränser, göra abstraktioner, se såväl helheter som delsystem och beskriva samverkan mellan dessa samt göra prioriteringar av avvägningar.
  • Individuella färdigheter och förhållningssätt
    EMM-ingenjören visar initiativförmåga och har förmåga till självständigt, kreativt och kritiskt tänkande. Detta innefattar också självkännedom samt förmåga och vilja till personlig utveckling och livslångt lärande. EMM-ingenjören har också förmåga att planera sin tid och sina resurser.
  • Professionella färdigheter och förhållningssätt
    EMM-ingenjören kännetecknas av ansvarstagande, pålitlighet och professionellt uppträdande. Detta innefattar även att vara medveten i sin karriärplanering och hålla sig informerad om professionens utveckling.

Förmåga att arbeta i grupp och att kommunicera

  • Att arbeta i grupp
    EMM-ingenjören ska ha kunskap om vilka olika roller som finns i en (projekt-) grupp, hur dessa roller samverkar, vad som kännetecknar en ”effektiv” grupp och därigenom förmåga att sätta samman olika roller på ett ändamålsenligt sätt samt ha förmåga att agera i olika roller i en sådan grupp; framförallt agera i projektledarrollen.
  • Att kommunicera
    EMM-ingenjören ska kunna kommunicera skriftligt och muntligt med såväl tekniker som icketekniker, kunna lägga upp en kommunikationsstrategi utifrån projektets mål samt kunna presentera projektresultat på ett förtroendeingivande sätt.
  • Att kommunicera på främmande språk
    EMM-ingenjören skall på engelska kunna läsa texter inom det egna teknikområdet samt kunna presentera projektresultat såväl skriftligt som muntligt.

Planering, utveckling, realisering, drift och affärsmässigt förverkligande av tekniska produkter, system och tjänster med hänsyn till affärsmässiga och samhälleliga behov och krav.

  • Samhälleliga villkor inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling.
    EMM-ingenjören tar ansvar för teknikens roll i samhället med avseende på ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling. En EMM-ingenjör beaktar samhällets regelverk och har kännedom om historiskt/kulturellt sammanhang avseende aktuella frågor i ett globalt perspektiv.
  • Företags- och affärsmässiga villkor
    EMM-ingenjören har kunskaper om  affärsmässiga mål och strategier i olika affärskulturer, i synnerhet med avseende på miljö- och energiområdet
  • Att planera system
    EMM-ingenjören har kunskap och färdighet i att kravsätta system och produkter så att han/hon kan medverka i och snabbt förstå industrins egna processer för detta och modellera produkter/system samt utvärdera dessa mot krav.
  • Att utveckla system
    EMM-ingenjören har inom sitt teknikområde generella kunskaper om lämpliga utvecklingsprocesser för olika typer av konstruktioner/system och kan snabbt sätta sig in i industrins olika specifika utvecklingsprocesser. EMM-ingenjören har stor färdighet i att tillämpa kunskaperna från sin teknikspecialitet vid utvecklingsarbete.
  • Att realisera system
    EMM-ingenjören känner till utformning och ledning av realiseringsprocessen test, verifiering och validering.
  • Att ta i drift och använda
    EMM-ingenjören har kunskaper avseende utformning, optimering och ledning, igångsättande, drift och underhåll samt systemavveckling av avancerade tekniska system. 

Innehåll

Utbildningen är gemensam för samtliga studerande vid utbildningsprogrammet under de tre första åren, varefter inslaget av valbara kurser på programmet successivt ökar. De obligatoriska och valbara kurserna framgår av programplan för respektive årskurs.

Under termin 7-9 skall samtliga studerande följa en valfri masterprofil om minst 60 hp inklusive projektkurs om 12 hp. 

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet på grundnivå
samt
Fysik 2
samt
Kemi 1
samt
Matematik 4 eller Matematik E

    Tillträdeskrav till högre termin eller kurser

    För att den studerande ska kunna tillgodogöra sig fortsatta studier på de senare terminerna gäller följande:

    • För tillträde till kandidatprojektkursen, se förkunskapskrav i kursplanen.
    • För tillträde till kurs på termin 7 krävs minst 150 hp inom programmets första 6 terminer senast den första augusti. De studenter som inte uppfyller kraven ska göra en individuell plan hos studievägledaren. I första hand ska de icke avklarade kurserna från termin 1-6 inplaneras. Planering ska ske enligt programnämndens riktlinjer.
    • För tillträde till examensarbetet på masternivå, se förkunskapskrav i kursplanen. 

    Självständigt arbete (examensarbete)

    Tillåtna huvudområden inom civilingenjörsprogrammet i energi-miljö-management:

    • energi- och miljöteknik
    • industriell ekonomi
    • maskinteknik

    Vid vilka institutioner/ämnesområden/forskarutbildningsområden vid LiU ett examensarbete inom ovanstående huvudområde kan utföras framgår av gemensamma regelverket för examensarbete. För civilingenjörsexamen bör examensarbete väljas som motsvarar masterprofilens inriktning.

    Examenskrav

    För att uppfylla krav för civilingenjörsexamen i energi-miljö-management, 300 hp, skall studenten ha fullgjort:

    • kursfordringar med godkänt resultat innefattande samtliga obligatoriska kurser samt valfria kurser ur programplanen inklusive examensarbete så att 300 hp uppnås.
    • specialisering om minst 60 hp inom samma masterprofil (inkl. projektkurs)
    • kursfordringar om minst 90 hp på avancerad nivå. Däri skall ingå:
      • kurser om minst 30 hp på avancerad nivå inom huvudområdet
      • examensarbete på 30 hp på avancerad nivå inom huvudområdet
    • kraven för godkänt examensarbete examinerat vid Tekniska högskolan vid Linköpings universitet.
    • minst 45 hp sammantaget från kurser på grundnivå (G1, G2) och avancerad nivå (A) i matematik/tillämpning inom matematik.  Detta krav uppfylls med obligatoriska kurser på programmet.

    Examensbenämning på svenska

    Civilingenjörsexamen - Energi-Miljö-Management

    samt

    Teknologie masterexamen med huvudområde Energi- och miljöteknik, Industriell ekonomi eller Maskinteknik

    Examensbenämning på engelska

    Degree of Master of Science - Energy-Environment-Management Engineering

    and

    Degree of Master of Science (120 credits) with a major in Energy and Environmental Engineering, Industrial Engineering and Management or Mechanical Engineering

    Särskild information

    Forskarutbildningskurser
    Vissa forskarutbildningskurser är öppna för teknologer. Kontakta forskarstudierektor på resp institution:

    • IEI, forskarstudierektor@iei.liu.se
    • IFM, forskarstudierektor@ifm.liu.se
    • ISY, forskarstudierektor@isy.liu.se
    • IDA, forskarstudierektor@ida.liu.se
    • MAI, forskarstudierektor@mai.liu.se
    • IMT, forskarstudierektor@imt.liu.se
    • ITN, forskarstudierektor@itn.liu.se

    För att få räkna en forskarutbildningskurs i civilingenjörsexamen måste ansökan inlämnas till nämnden, som beslutar om kursen är lämplig och som också fastställer kursplan och poängsätter kursen. 

    Övriga föreskrifter

    Se fliken Generella bestämmelser avseende särskild behörighet, anstånd, studieuppehåll, studieavbrott samt antagning till del av utbildningsprogram.

    Avsteg från utbildningsplan

    Om det föreligger synnerliga skäl får rektor i särskilt beslut ange förutsättningarna för, och delegera rätten att besluta om, tillfälliga avsteg från denna utbildningsplan.

    Termin 1 HT 2025

    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 0
    TATB01 Matematisk grundkurs 6* G1N - O
    *Kursen läses över flera perioder
    Period 1
    TATA67 Linjär algebra med geometri 6* G1N 3 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TATB01 Matematisk grundkurs 6* G1N 3 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE54 Programmering och problemlösning 6* G1N 2 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TMES24 Uthålliga energisystem 6 G1N 1 O
    Period 2
    TATA67 Linjär algebra med geometri 6* G1N 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE54 Programmering och problemlösning 6* G1N 3 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TKMJ57 Miljötekniska lösningar 6 G1N 2 O

    Termin 2 VT 2026

    Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TATA41 Envariabelanalys 1 6 G1F 3 O
    TMMV04 Termodynamik 6 G1N 2 O
    TMPR02 Maskinteknisk ingenjörskonst, introduktionskurs 6* G1N 1 O
    *Kursen läses över flera perioder
    THEN18 Engelska 6* G1N 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TGTU96 Hållbar studiesituation 2* G1N - F
    *Kursen läses över flera perioder
    Period 2
    TATB08 Envariabelanalys 2 6 G1F 3 O
    TEAE01 Industriell ekonomi, grundkurs 6 G1F 2 O
    TMPR02 Maskinteknisk ingenjörskonst, introduktionskurs 6* G1N 1 O
    *Kursen läses över flera perioder
    THEN18 Engelska 6* G1N 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TGTU96 Hållbar studiesituation 2* G1N - F
    *Kursen läses över flera perioder

    Termin 3 HT 2026

    Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TATA69 Flervariabelanalys 6 G1F 4 O
    TMMV11 Strömningslära och värmeöverföring 6 G2F 2 O
    TSFS16 Elkraftteknik 6* G1N 1 O
    *Kursen läses över flera perioder
    Period 2
    TAMS11 Sannolikhetslära och statistik, grundkurs 6 G2F 4 O
    TEAE05 Resursteori 6 G1N 3 O
    TSFS16 Elkraftteknik 6* G1N 1 O
    *Kursen läses över flera perioder

    Termin 4 VT 2027

    Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TKMJ15 Miljömanagement 6 G1F 3 O
    TMME62 Mekanik 6 G1F 1 O
    TMMV60 Tillämpad energiomvandling 6* G2F 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TSRT04 Introduktionskurs i Matlab 2 G1F 2 V
    Period 2
    TAMS11 Sannolikhetslära och statistik, grundkurs 6 G2F 4 O
    TMKM21 Materialteknik 6 G2F 1 O
    TMMV60 Tillämpad energiomvandling 6* G2F 3 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TPTE06 Praktik 6 G2F - V

    Termin 5 HT 2027

    Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TETS44 Logistik och kvalitetsutveckling 6* G2F 1 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TMES30 Byggnaders energisystem 6 G2F 2 O
    TSRT22 Reglerteknik 6 G2F 4 O
    Period 2
    TETS44 Logistik och kvalitetsutveckling 6* G2F 1 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TKMJ35 Industriell ekologi för ökad resurseffektivitet 6 G2F 3 O
    TMES31 Effektiva industriella energisystem 6 G2F 2 O

    Termin 6 VT 2028

    Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TAOP88 Optimering för ingenjörer 6 G2F 1 O
    TEIO96 Integrerad projektledning 6* G2F 3 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TKMJ41 Kandidatarbete energi- och miljöteknik 18* G2E 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TINT01 Introduktionskurs i interkulturell kompetens 2 G1N - V
    Period 2
    TEIO96 Integrerad projektledning 6* G2F 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TKMJ41 Kandidatarbete energi- och miljöteknik 18* G2E 4 O
    *Kursen läses över flera perioder

    Termin 7 HT 2028

    Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TDDE18 Programmera C++ 6* G2F 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE56 Grunderna i AI och maskininlärning 6* G2F 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TEIE72 Affärsstrategier 6 A1N 4 V
    TEIM11 Industriell marknadsföring 6 G2F 3 V
    TEIO19 Industriell organisation 6 G2F 4 V
    TEIO90 Innovationsledning 6 A1N 2 V
    TETS58 Strategiskt inköp 6 A1N 2 V
    TFYA43 Nanoteknologi 6 G2F 3 V
    TGTU91 Retorik i teori och praktik 6 G1F 2 V
    TKMJ38 Industriell symbios 6* A1N 1 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TMES27 Modellering av energisystem 6 A1N 3 V
    TMHP02 Fluidmekanisk systemteknik 6 G2F 2 V
    TMKA09 Disruptive Technologies 6* A1N 3 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TMKM16 Hållbara materialval 6 A1N 4 V
    TMKT78 Product Development 6 G2F 1 V
    TMKT80 Träteknik - Material 6 G2F 2 V
    TMME67 Muskuloskelettär biomekanik och rörelseapparaten 6 A1N 2 V
    TSRT06 Reglerteknik, fk 6 A1N 1 V
    TSTE28 Effektelektronik 6 A1N 3 V
    Period 2
    TAOP63 Optimering av komplexa system 6 A1N 2 V
    TATA71 Ordinära differentialekvationer och dynamiska system 6 G2F 2 V
    TDDE18 Programmera C++ 6* G2F 1 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE56 Grunderna i AI och maskininlärning 6* G2F 1 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TEAE09 Miljörätt 6 G1N 4 V
    TEAE18 Hållbara värdekedjor 6 A1F 1 V
    TEIM10 Industriell tjänsteutveckling 6 A1N 2 V
    TETS27 Supply Chain Logistics 6 A1N 2 V
    TFYA96 Fysiken bakom tekniken 6 G2F 4 V
    TGTU49 Teknikhistoria 6 G1F 1 V
    TKMJ38 Industriell symbios 6* A1N 1 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TKMJ39 Resurseffektiva produkter och produktion 6 G2F 1 V
    TMES45 Energiplanering och modellering av stadsdelar 6 A1F 4 V
    TMES51 Internationella energimarknader 6 A1N 2 V
    TMKA09 Disruptive Technologies 6* A1N 1 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TMKO05 Additiv tillverkning för industriella tillämpningar 6 G2F 3 V
    TMME28 Mekanik - dynamik 6 G1F 2 V
    TMMV62 Modellering och simulering för värmeöverföring 6 A1N 1 V
    TMPR01 Träteknik - Produktframtagning 6 G2F 1 V
    TSIU02 Datorteknik 4 G1N 2 V
    TSTE26 Elkraftnät och teknik för förnyelsebar elproduktion 6 A1N 3 V
    Inriktning: Hållbart företagande — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TEIE72 Affärsstrategier 6 A1N 4 O
    TEIM11 Industriell marknadsföring 6 G2F 3 O
    TEIO90 Innovationsledning 6 A1N 2 O
    Period 2
    TEAE09 Miljörätt 6 G1N 4 O
    TAOP63 Optimering av komplexa system 6 A1N 2 V
    TEAE18 Hållbara värdekedjor 6 A1F 1 V
    TEIM10 Industriell tjänsteutveckling 6 A1N 2 V
    TETS27 Supply Chain Logistics 6 A1N 2 V
    TKMJ39 Resurseffektiva produkter och produktion 6 G2F 1 V
    Inriktning: Systemverktyg för hållbar utveckling — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TKMJ38 Industriell symbios 6* A1N 1 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TMES27 Modellering av energisystem 6 A1N 3 O
    TEIO19 Industriell organisation 6 G2F 4 V
    Period 2
    TKMJ38 Industriell symbios 6* A1N 1 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TMES45 Energiplanering och modellering av stadsdelar 6 A1F 4 O
    TAOP63 Optimering av komplexa system 6 A1N 2 V
    Inriktning: Teknik för hållbar utveckling — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TMKM16 Hållbara materialval 6 A1N 4 O
    TFYA43 Nanoteknologi 6 G2F 3 V
    TMKT78 Product Development 6 G2F 1 V
    TMMV01 Aerodynamik 6 A1N 3 V
    TSTE28 Effektelektronik 6 A1N 3 V
    Period 2
    TAOP63 Optimering av komplexa system 6 A1N 2 O
    TMMV62 Modellering och simulering för värmeöverföring 6 A1N 1 O
    TMKO05 Additiv tillverkning för industriella tillämpningar 6 G2F 3 V
    TSTE26 Elkraftnät och teknik för förnyelsebar elproduktion 6 A1N 3 V

    Termin 8 VT 2029

    Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TDDE10 Objektorienterad programmering i Java 6 G2F 1 V
    TDDE50 Megagame - design för hållbar utveckling i ett förändrat klimat 6* G2F - V
    *Kursen läses över flera perioder
    TEIM09 Internationellt företagande 6 A1F 2 V
    TEIO13 Ledarskap och industriellt förändringsarbete 6 A1N 4 V
    TETS57 Logistikanalys 6 A1F 2 V
    TGTU59 Den globala klimatförändringen 6 A1N 4 V
    TGTU94 Teknik och etik 6 G1F 1 V
    TINT02 Interkulturell kompetens och interkulturell kommunikation, fortsättningskurs 6* G2F - V
    *Kursen läses över flera perioder
    TKMJ47 Miljösystemanalytiska verktyg 6* A1N 3 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TMES41 Strategisk utveckling av hållbara energisystem 6 A1F 1 V
    TMES53 Energimanagement 6 A1N 2 V
    TMHL22 Hållfasthetslära 6 G2F 3 V
    TMKA10 Design för hållbart vardagsliv 6* A1N 1 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TMKA13 Träteknik - Innovation 6 A1N 1 V
    TMKO01 Avancerade material och miljön 6 A1N 2 V
    TMQU31 Statistisk kvalitetsstyrning 6 A1N 2 V
    TSRT07 Industriell reglerteknik 6 A1N 2 V
    Period 2
    TDDD12 Databasteknik 6 G2F 4 V
    TDDE50 Megagame - design för hållbar utveckling i ett förändrat klimat 6* G2F - V
    *Kursen läses över flera perioder
    TEAE13 Affärsrätt 6 G1F 2 V
    TEIO06 Innovativt entreprenörskap 6 A1N 2 V
    TEIO41 Corporate Social Responsibility 6 A1N 3 V
    TETS36 Hållbara logistiksystem 6 A1N 4 V
    TGTU84 Mångfald och genus inom teknikutveckling 6 G1F 4 V
    TGTU95 Vetenskapens och teknologins filosofi 6 G1F 4 V
    TINT02 Interkulturell kompetens och interkulturell kommunikation, fortsättningskurs 6* G2F - V
    *Kursen läses över flera perioder
    TKMJ47 Miljösystemanalytiska verktyg 6* A1N 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TKMJ50 Policy och styrmedel inom miljö och energiområdet 6 A1N 1 V
    TMES43 Analys och modellering av industriella energisystem 6 A1F 3 V
    TMKA10 Design för hållbart vardagsliv 6* A1N 1 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TMKO03 Metaller för lättviktsapplikationer 6 A1N 3 V
    TMKO06 Biopolymerer och biokompositer 6 A1N 2 V
    TMKT83 Småskalig förnybar energiomvandling 6 A1N 4 V
    TMMV07 Beräkningsmetoder i strömningslära, fk 6 A1F 4 V
    TMQU04 Six Sigma Quality 6 A1F 2 V
    TRTE21 Kemi för rening och återvinning 6 G1N 2 V
    TSFS03 Fordonsframdrivningssystem 6 A1N 4 V
    TSFS19 Batterisystem 6 A1N 2 V
    Inriktning: Hållbart företagande — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TKMJ47 Miljösystemanalytiska verktyg 6* A1N 3 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TEIE06 Integrerad företagsplanering 6* A1N - V
    *Kursen läses över flera perioder
    TEIM09 Internationellt företagande 6 A1F 2 V
    TEIO13 Ledarskap och industriellt förändringsarbete 6 A1N 4 V
    TETS57 Logistikanalys 6 A1F 2 V
    TMQU31 Statistisk kvalitetsstyrning 6 A1N 2 V
    Period 2
    TKMJ47 Miljösystemanalytiska verktyg 6* A1N 2 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TKMJ50 Policy och styrmedel inom miljö och energiområdet 6 A1N 1 O
    TEIE06 Integrerad företagsplanering 6* A1N - V
    *Kursen läses över flera perioder
    TEIO41 Corporate Social Responsibility 6 A1N 3 V
    TETS36 Hållbara logistiksystem 6 A1N 4 V
    TMQU04 Six Sigma Quality 6 A1F 2 V
    Inriktning: Systemverktyg för hållbar utveckling — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TKMJ47 Miljösystemanalytiska verktyg 6* A1N 3 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TGTU59 Den globala klimatförändringen 6 A1N 4 V
    TMES41 Strategisk utveckling av hållbara energisystem 6 A1F 1 V
    Period 2
    TKMJ47 Miljösystemanalytiska verktyg 6* A1N 2 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TMES43 Analys och modellering av industriella energisystem 6 A1F 3 O
    TETS36 Hållbara logistiksystem 6 A1N 4 V
    TKMJ50 Policy och styrmedel inom miljö och energiområdet 6 A1N 1 V
    Inriktning: Teknik för hållbar utveckling — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TMHL22 Hållfasthetslära 6 G2F 3 V
    TMKO01 Avancerade material och miljön 6 A1N 2 V
    TMMV08 Beräkningsmetoder i strömningslära 6 A1N 3 V
    TSFS04 Elektriska drivsystem 6 G2F 4 V
    TSRT07 Industriell reglerteknik 6 A1N 2 V
    Period 2
    TMKO06 Biopolymerer och biokompositer 6 A1N 2 V
    TMKT83 Småskalig förnybar energiomvandling 6 A1N 4 V
    TMMV07 Beräkningsmetoder i strömningslära, fk 6 A1F 4 V
    TSFS03 Fordonsframdrivningssystem 6 A1N 4 V
    TSFS19 Batterisystem 6 A1N 2 V

    Termin 9 HT 2029

    Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TKMJ31 Biofuels for Transportation 6 A1N 1 V
    TKMJ48 Hållbar stadsutveckling 6* A1F 1 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TKMJ49 Miljödriven affärsutveckling 6* A1N 3 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TMES52 Policy och styrmedel för energiomställningen 6 A1N 4 V
    TMMV18 Fluidmekanik 6 A1N 1 V
    TMMV59 Tillämpning av beräkningsmetoder i strömningslära 6 A1F 2 V
    TMPR03 CAD-driven produktutveckling 6* G2F 3 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TSTE28 Effektelektronik 6 A1N 3 V
    Period 2
    TEIE42 Industriell försäljning 6 A1N 4 V
    TETS31 Logistikstrategier 6 A1F 4 V
    TKMJ48 Hållbar stadsutveckling 6* A1F 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TKMJ49 Miljödriven affärsutveckling 6* A1N 3 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TMKA11 Modellbaserad utveckling av system-av-system 6 A1N 3 V
    TMPR03 CAD-driven produktutveckling 6* G2F 1 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TMQU12 Lean Production 6 A1N 2 V
    Inriktning: Hållbart företagande — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TKMJ56 Projektkurs avancerad - Hållbart företagande 12* A1F 2 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TETS58 Strategiskt inköp 6 A1N 2 V
    TKMJ31 Biofuels for Transportation 6 A1N 1 V
    TKMJ38 Industriell symbios 6* A1N 1 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TKMJ49 Miljödriven affärsutveckling 6* A1N 3 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TMES27 Modellering av energisystem 6 A1N 3 V
    Period 2
    TKMJ56 Projektkurs avancerad - Hållbart företagande 12* A1F 2 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TEIE42 Industriell försäljning 6 A1N 4 V
    TKMJ38 Industriell symbios 6* A1N 1 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TKMJ49 Miljödriven affärsutveckling 6* A1N 3 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TMQU12 Lean Production 6 A1N 2 V
    Inriktning: Systemverktyg för hållbar utveckling — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TKMJ48 Hållbar stadsutveckling 6* A1F 1 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TMPE07 Projektkurs avancerad - Systemverktyg för hållbar utveckling 12* A1F 2 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TMES52 Policy och styrmedel för energiomställningen 6 A1N 4 V
    Period 2
    TKMJ48 Hållbar stadsutveckling 6* A1F 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TMPE07 Projektkurs avancerad - Systemverktyg för hållbar utveckling 12* A1F 2 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TMES51 Internationella energimarknader 6 A1N 2 V
    Inriktning: Teknik för hållbar utveckling — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TMPM11 Projektkurs avancerad - Teknik för hållbar utveckling 12* A1F 3 O/V
    *Kursen läses över flera perioder
    TSFS23 Projektkurs avancerad - Elkraft för hållbar omställning 12* A1F 3 O/V
    *Kursen läses över flera perioder
    TMMV12 Gasturbinteknik 6 A1F 4 V
    TMMV18 Fluidmekanik 6 A1N 1 V
    TMMV59 Tillämpning av beräkningsmetoder i strömningslära 6 A1F 2 V
    TMPR03 CAD-driven produktutveckling 6* G2F 3 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TSFS09 Modellering och reglering av motorer och drivlinor 6* A1N 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TSRT06 Reglerteknik, fk 6 A1N 1 V
    TSTE28 Effektelektronik 6 A1N 3 V
    Period 2
    TMPM11 Projektkurs avancerad - Teknik för hållbar utveckling 12* A1F 4 O/V
    *Kursen läses över flera perioder
    TSFS23 Projektkurs avancerad - Elkraft för hållbar omställning 12* A1F 4 O/V
    *Kursen läses över flera perioder
    TMPR03 CAD-driven produktutveckling 6* G2F 1 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TSFS09 Modellering och reglering av motorer och drivlinor 6* A1N 3 V
    *Kursen läses över flera perioder

    Termin 10 VT 2030

    Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TQXX33 Examensarbete 30* A2E - O
    *Kursen läses över flera perioder
    Period 2
    TQXX33 Examensarbete 30* A2E - O
    *Kursen läses över flera perioder

    Programmens upplägg och organisation

    Utbildningarnas innehåll och utformning skall kontinuerligt revideras så att nya rön integreras i kurser och inriktningar. Inom ett utbildningsprogram kan det finnas flera studieinriktningar/profiler. Studieinriktningarna/profilerna samt regler för val av dessa framgår av de programspecifika utbildningsplanerna och programplanerna.

    Programmens upplägg och organisation skall följa fastställda kriterier som sammanfattas i utbildningsplanen för varje program.

    • Utbildningsplanen definierar målen för utbildningsprogrammet.
    • Ur programplanen, som utgör en del av utbildningsplanen, framgår i vilken programtermin de olika kurserna är placerade och deras tidsmässiga placering under läsåret.
    • I kursplanen anges bland annat kursens mål och innehåll samt de förkunskaper som, utöver antagningskrav till programmet, behövs för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.

    Examensfordringar

    För antagna senare än 1 juli 2007 gäller examensfordringar enligt högskoleförordning 2007. Den som fullgjort utbildningsmoment efter 1 juli 2007 har rätt att prövas mot examensfordringar enligt högskoleförordning 2007. Dessutom gäller lokala föreskrifter enligt fakultets- och universitetsstyrelsens beslut, https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall, Utbildning på grund- och avancerad nivå/Examina. 

    Högskolelagen 1 kap. 8 §:
    Den grundläggande högskoleutbildningen skall ge studenterna

    • förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar
    • förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem samt
    • beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

    Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

    • söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
    • följa kunskapsutvecklingen, och
    • utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

    Examen inom ett program

    Programspecifika examenskrav framgår av utbildningsplanen för respektive program.

    Behörighet samt studiernas påbörjande och anstånd

    Den som är antagen till utbildningsprogram skall börja studierna den termin som avses i beslutet om antagning. Tid och plats för det obligatoriska uppropet meddelas till den som är antagen till termin 1.

    För fullständiga regler för behörighet samt studiernas påbörjade och anstånd, se antagningsordning för Linköpings universitet, Dnr LiU-2022-01200 (http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622645). 

    Antagning till senare del av program

    Med antagning till del av utbildningsprogram avses antagning till programstudier med syfte att slutföra programmet till examen. Antagning till senare del av program kan enbart ske i den mån resurserna så tillåter och plats finns tillgänglig. Den sökande måste dessutom uppfylla tillträdeskraven till den aktuella programterminen, se behörighetsregler, Dnr LiU-2022-00174 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/1179685). 

    Studieuppehåll

    Anmälan om studieuppehåll görs via ett webbformulär Blanketter och formulär. Görs inte sådan anmälan och inte heller kursregistrering under den första terminen som uppehållet gäller betraktas uppehållet som studieavbrott. Studieuppehåll kan endast göras hel termin och anmälas för högst två terminer i taget. Anmälan om återupptagande av studier sker i samband med kursanmälan inför påföljande termin, efter uppehållet. 

    Den som gör studieuppehåll kan under uppehållet tentera s.k. resttentamina. Den studerande ansvarar själv för att anmälan till kurser görs i tid inför återupptagandet av studierna.

    Avbrott på program

    Studerande som önskar avbryta sina programstudier anmäler detta till studievägledare. En studerande som lämnar studierna utan att anmäla studieuppehåll och inte kursregistrerar sig närmast följande termin anses ha avbrutit studierna. Den som avbrutit studierna får återkomma i utbildningen om det finns ledig plats som inte behövs för studerande som återkommer efter studieuppehåll och studerande som får byta läroanstalt och/eller program.

    Kurser inom utbildningsprogram

    I programplanerna för respektive utbildningsprograms olika årskurser anges vilka kurser som är obligatoriska (o), valbara (v) samt frivilliga (f). De kurser som anges som frivilliga (f) i programplanen får inte räknas in i examen.

    Läsa kurser på annat program eller forskarutbildningskurser

    Civilingenjörsstudenter kan läsa kurser som förekommer i programplanerna termin 7 och högre på samtliga civilingenjörsprogram. För tillträde till kurs på termin 7 och högre krävs att man uppnått 150 hp inom det program som man är antagen till.

    För att läsa forskarutbildningskurser krävs att den studerande är på masternivå, dvs motsvarande åk 4-5, eller följer ett masterprogram. Information lämnas av respektive institutions forskarstudierektor.

    Tillträde gäller i den mån resurserna så tillåter och plats finns tillgänglig. Vid val av kurs på annat program eller forskarutbildningskurser gäller att de i kursplanen för kursen angivna förkunskaperna bör vara inhämtade.

    För att tillgodoräkna kurserna i examen, se nedan om tillgodoräknande.

    Tillgodoräknande av kurser utanför programplanen

    För att tillgodoräkna kurser utanför programplanen (t.ex. fristående kurser eller kurser på annat program) i examen måste den studerande ansöka om detta och få beviljande hos programnämnden. Kursen ska vara avklarad vid ansökningstillfället.

    Anmälan till programkurser

    Anmälan till kurser som ges inom program görs under anvisad tid, preliminärt 1-10 april inför höstterminen, och 1-10 oktober inför vårterminen. Information om kursanmälan finns på studievägledningens informationssidor, meddelas till studerande via e-post eller programrum och vid schemalagda informationstillfällen.

    Vid förändringar i programplanen

    I de fall programplanen genomgår förändringar kan det i enskilda fall krävas studieplanering i samråd med studievägledare, se rubrik Anvisningar för studieplanering.

    Anvisningar för studieplanering

    Studerande som är i behov av stöd vid planeringen av de fortsatta studierna hänvisas till programmets studievägledare. En studieplanering innebär att studenten och studievägledaren gemensamt kommer fram till en individuell planering av studierna kommande termin. I den individuella planeneringen kan den studerande tillåtas göra avsteg från den generella programplanen. Vid en studieplanering prioriteras kurser från tidigare årskurser och i mån av utrymme kan nya kurser planeras in. 

    Studieplanering sker regelmässigt när den studerande:

    • inte uppfyller krav för uppflyttning till högre terminer. För att den studerande i de fallen ska kunna delta i kurser från högre årskurser krävs dessutom beslut om dispens,
    • inte uppfyller krav för att påbörja sitt examensarbete.

    Andra tillfällen när studieplanering kan vara aktuell:

    • när en student tidigt i utbildningen har kommit efter i studierna och har ett antal kurser oavslutade,
    • studerande som inte uppfyller förkunskapskrav för påbörjande av kandidatprojekten inom termin 6 på civilingenjörsprogrammen,
    • vid förändringar i programplanen,
    • vid antagning till senare del av program,
    • efter genomförda utlandsstudier,
    • vid återkomst till utbildningsprogram efter ett studieuppehåll.

    Studievägledaren är vid dessa tillfällen ett stöd för studentens planering av fortsatta studier, även i de fall studenten själv kan anmäla sig till och registrera sig på aktuella kurser utan krav på särskilt beslut för de fortsatta studierna. 

    Del av utbildningen utomlands

    Studerande kan byta ut studier vid tekniska fakulteten vid LiU mot studier vid ett utländskt universitet/högskola och/eller förlägga examensarbetet utomlands.

    Vid utbyte av studier (kurser) vid tekniska fakulteten vid LiU mot studier utomlands godkänner utbildningsledaren en preliminär studieplan. Efter utbytet ansöker studenten om tillgodoräknande av avslutade kurser. Riktlinjen för tillgodoräknande vid ett utbyte är att kurserna ska vara i linje med programmets inriktning.

    Regelverk för behörighet, rangordning och nominering för utlandsstudier via tekniska fakultetens utbytesavtal, se Dnr LiU-2022-04416 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622362), samt för de obligatoriska utlandsstudierna inom Ii/Yi, se Dnr LiU-2022-04415 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/755476).

    Kursplan

    För varje kurs ska en kursplan finnas. I kursplanen anges kursens mål och innehåll samt de särskilda förkunskaper som erfordras för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.

    Schemaläggning

    Schemaläggning av programkurser görs enligt, för kursen, beslutad blockindelning. Fristående kurser kan schemaläggas på andra tider. 

    Avbrott och avanmälan på kurs

    Enligt beslut vid Linköpings universitet om Riktlinjer och rutiner för bekräftelse av deltagande i utbildning med mera på grund- och avancerad nivå, Dnr LiU-2020-02256 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/764582) skall avbrott i studier registreras i Ladok. Alla studenter som inte deltar i kurs man registrerat sig på är alltså skyldiga att anmäla avbrottet så att detta kan noteras i Ladok. Avanmälan eller avbrott från kurs görs via webbformulär Blanketter och formulär 

    Inställd kurs eller avvikelse från kursplanen

    Kurser med få deltagare (< 10) kan ställas in eller organiseras på annat sätt än vad som är angivet i kursplanen. Om kurs skall ställas in eller avvikelse från kursplanen skall ske prövas och beslutas detta av dekanus. För fristående kurser måste inställande av kurs ske innan studenter har antagits på kursen (i enlighet med LiUs antagningsordning Dnr LiU-2022-01200, https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622645). 

    Riktlinjer rörande examination och examinator 

    Se Beslut om Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet Dnr LiU-2023-00379, (http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592). 

    Examinator för en kurs ska inneha en läraranställning vid LiU i enlighet med LiUs anställningsordning, Dnr LiU-2022-04445 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622784). För kurser på avancerad nivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor eller postdoktor. För kurser på grundnivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor, universitetsadjunkt (även adjungerad och gästadjunkt) eller postdoktor. I undantagsfall kan även en Timlärare utses som examinator på både grund- och avancerad nivå, se Tekniska fakultetsstyrelsen vidaredelegationer. 

    Examination

    Principer för tentamina

    Skriftlig och muntlig tentamen samt digital salstentamen och datortentamen ges minst tre gånger årligen; en gång omedelbart efter kursens slut, en gång i augustiperioden samt vanligtvis i en av omtentamensperioderna. Annan placering beslutas av programnämnden.

    Principer för tentamensschemat för kurser som följer läsperioderna:

    • kurser som ges Vt1 förstagångstenteras i mars och omtenteras i juni och i augusti
    • kurser som ges Vt2 förstagångstenteras i maj och omtenteras i augusti och i januari
    • kurser som ges Ht1 förstagångstenteras i oktober och omtenteras i januari och augusti
    • kurser som ges Ht2 förstagångstenteras i januari och omtenteras i mars och i augusti

    Tentamensschemat utgår från blockindelningen men avvikelser kan förekomma främst för kurser som samläses/samtenteras av flera program samt i lägre årskurs.

    För kurser som av programnämnden beslutats vara vartannatårskurser ges tentamina 3 gånger endast under det år kursen ges.

    För kurser som flyttas eller ställs in så att de ej ges under något eller några år ges tentamina 3 gånger under det närmast följande året med tentamenstillfällen motsvarande dem som gällde före flyttningen och/eller inställandet av kursen.

    När en kurs, eller ett tentamensmoment (TEN, DIT, DAT, MUN), ges för sista gången ska ordinarie tentamen och två omtentamina erbjudas. Därefter fasas examinationen ut under en avvecklingsperiod med tre tentamina samtidigt som tentamen ges i eventuell ersättningskurs under det följande läsåret. Undantaget är kurser som gavs i perioden HT1, där de tre examinationstillfällena blir januari, mars och augusti. Om ingen ersättningskurs finns ges tre tentamina i omtentamensperioder under det följande läsåret. Annan placering beslutas av programnämnden. I samtliga fall ges dessutom tentamen ytterligare en gång under det därpå följande året om inte programnämnden föreskriver annat. Totalt erbjuds alltså 6 omtentamenstillfällen, varav 2 ordinarie omtentamenstillfällen. I tentaanmälningssystemet markeras tentamina som ges för näst sista respektive sista gången.

    Om en kurs ges i flera perioder under året (för program eller vid skilda tillfällen för olika program) beslutar programnämnden/programnämnderna gemensamt om placeringen av och antalet omtentamina. 

    För fristående kurser med tentamensmoment som inte följer blockplacering kan andra tider förekomma. 

    Omprov övriga examinerande moment

    För riktlinjer för omprov vid andra examinerande moment än skriftliga tentamina, digital salstentamina och datortentamina hänvisas till de generella LiU-riktlinjerna för examination och examinator, Dnr LiU-2023-00379 (http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592). 

    Nedlagd kurs

    För Beslut om Rutiner för administration vid avveckling av utbildningsprogram, fristående kurser och kurser inom program, se Dnr LiU-2021-04782 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/1156410). Efter beslut om nedläggning och efter avvecklingsperiodens slut hänvisas studenterna till ersättande kurs (eller motsvarande) enligt information i kursplan eller utbildningsplan. Om en student har godkänt i något/några moment i en avvecklad programkurs men inte alla och det finns en åtminstone delvis ersättande kurs så kan en bedömning om eventuellt tillgodoräknande ske. Vid eventuella frågor om tillgodoräkning av del av kurs kontakta studievägledare.

    Anmälan till tentamen

    För deltagande i skriftlig tentamen, digital salstentamen och datortentamen är anmälan obligatorisk, se beslut i regelsamlingen Dnr LiU-2020-04559 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682). En oanmäld student kan således inte erbjudas plats. Anmälan till tentamen är öppen 30 kalenderdagar före provdatum och stänger 10 kalenderdagar innan provdatum om inget annat anges. Anmälan görs i Studentportalen eller via LiU-appen. Anvisad sal meddelas fyra dagar före tentamensdagen via e-post. 

    Ordningsföreskrifter för studerande vid tentamensskrivningar

    Se särskilt beslut i regelsamlingen, Dnr LiU-2020-04559 (http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682).

    Plussning

    Vid Tekniska högskolan vid LiU har studerande rätt att genomgå förnyad examination (s.k. plussning) för högre betyg på skriftliga tentamina, digital salstentamina och datortentamina, dvs samtliga provmoment med modulkod TEN, DIT och DAT. På övriga examinationsmoment ges inte möjlighet till plussning, om inget annat anges i kursplan.

    Plussning är ej möjlig på kurser som ingår i utfärdad examen.

    Betyg och examinationsformer

    Företrädesvis skall betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) användas. 

    • Kurser med skriftlig tentamen och digital salstentamen skall ge betygen (U, 3, 4, 5).
    • Kurser med stor del tillämpningsinriktade moment såsom laborationer, projekt eller grupparbeten får ges betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
    • Examensarbete samt självständigt arbete ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).

    Examinationsmoment och modulkoder

    Nedan anges vad som gäller för de examinationsmoment med tillhörande modulkod som tillämpas vid Tekniska fakulteten vid Linköpings universitet. 

    • Skriftlig tentamen (TEN) och digital salstentamen (DIT) skall ge betyg (U, 3, 4, 5).
    • Examinationsmoment som kan ge betygen underkänd (U) eller godkänd (G) är laboration (LAB), projekt (PRA), kontrollskrivning (KTR), digital kontrollskrivning (DIK), muntlig tentamen (MUN), datortentamen i datorsal (DAT), uppgift (UPG), hemtentamen (HEM), digital kontrollskrivning i datorsal (DAK).
    • Övriga examinationsmoment där examinationen uppfylls framför allt genom aktivt deltagande som basgrupp (BAS) eller moment (MOM) ger betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
    • Examinationsmomenten Opposition (OPPO) och Auskultation (AUSK) inom examensarbetet ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).

    Allmänt gäller att:

    • Obligatoriska kursmoment skall vara poängsatta och ges en modulkod.
    • Examinationsmoment som ej är poängsatt får ej vara obligatoriskt. Det är frivilligt att delta på dessa moment och information om det samt tillhörande villkor skall tydligt framgå i den beskrivande texten.
    • För kurser med flera examinationsmoment med graderad betygsskala skall det anges hur slutbetyg på kursen vägs samman.

    För obligatoriska moment gäller att (i enlighet med Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet, Dnr 
    LiU-2023-00379 http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592): 

    • Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift.

    För möjlighet till anpassade examinationsmoment gäller att (i enlighet med Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet, Dnr LiU-2023-00379 http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592): 

    • Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det.
    • Om koordinatorn har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.
    • Examinator får också besluta om anpassad examination eller alternativ examinationsform om examinator bedömer att det finns synnerliga skäl och examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

    Rapportering av examinationsresultat

    Rapportering av den studerandes examinationsresultat sker på respektive institution.

    Examensarbete för civilingenjörsexamen 300 hp, teknologie masterexamen, naturvetenskaplig masterexamen, filosofie masterexamen, teknologie magisterexamen samt masterexamen utan förled

    Här anges allmänna bestämmelser för examensarbetet. Respektive programnämnd kan ha kompletterande, programspecifika regler, som återfinns i utbildningsplanen och/eller i kursplanen för examensarbetet. Information om anmälan, reflektionsdokument, möjliga examinatorer med mera finns på Information

    Allmänna bestämmelser

    För avläggande av civilingenjörsexamen 300 hp, teknologie masterexamen, naturvetenskaplig masterexamen, filosofie masterexamen, teknologie magisterexamen samt masterexamen utan förled fordras att den studerande har utfört ett godkänt examensarbete. Examensarbetets delar framgår av respektive kursplan.

    Mål

    Examensarbetets mål framgår av respektive kursplan, se https://liu.se/studieinfo.

    Omfattning

    Krav på omfattning på examensarbetet för respektive typ av examen framgår av programmets utbildningsplan.

    Miljö där examensarbetet genomförs

    Arbetet utförs som :

    • ett internt förlagt examensarbete vid någon i utbildningen medverkande institution vid LiU eller
    • ett externt förlagt examensarbete, på ett företag, myndighet, eller annan organisation i Sverige eller utomlands, som av examinator bedöms kunna hantera ett examensarbete som uppfyller de krav som ställs, eller
    • ett examensarbete inom utbytesavtal i samband med studier utomlands varvid alla studieresultat tillgodoräknas av ansvarig programnämnd.

    Vilka huvudområden som är tillåtna inom respektive utbildningsprogram framgår av programmets utbildningsplan. Eventuella individuella ärenden som har med huvudområde att göra avgörs av ansvarig programnämnd.

    Vilka examinatorer som inom visst huvudområde kan examinera examensarbetet, beslutas av den programnämnd som ansvarar för generella examina inom huvudområdet. Se aktuell lista på  Information

    Examensarbete inom avtal i samband med utlandsstudier

    Vid utlandsstudier inom avtal tillämpas det mottagande lärosätets aktuella bestämmelser för examensarbeten. Studenten ska i samråd med programnämnden förvissa sig om att det tilltänkta examensarbetet utförs inom för programmet tillåtet huvudområde. Godkända huvudområden för examensarbete finns angivna i utbildningsplanen för respektive program.

    Intyg om godkänt examensarbete samt ett exemplar av examensarbetesrapporten (pdf-fil) ska lämnas till ansvarig programnämnd.

    Val av examensarbete

    Examensarbetet väljs i samråd med examinator som också ansvarar för att uppgiftens inriktning, omfattning och nivå uppfyller de krav som anges i kursplanen.

    I de fall det kan bli aktuellt bör frågor kring upphovsrätt, patent och ersättning kopplat till arbetets resultat regleras i förväg. Examensarbetaren kan själv ingå avtal om sekretess för att få tillgång till konfidentiell information nödvändig för genomförandet av examensarbetet. Handledare och examinator avgör dock själva om de godtar att skriva under sekretessförbindelser varför konfidentiell information normalt inte får vara av en sådan karaktär att den är nödvändig för att handleda eller betygsätta arbetet. Om inte synnerliga skäl föreligger ska hela examensarbetesrapporten offentliggöras i samband med godkännandet. Om någon del av rapporten inte bör offentliggöras måste detta godkännas i förväg av examinator och berörd prefekt. Observera att beslut kring sekretess ytterst avgörs av förvaltningsdomstol.

    Påbörjande av examensarbete

    Krav för påbörjande av examensarbetet framgår av gällande kursplan som nås via respektive programplan i Studieinfo, https://liu.se/studieinfo.

    Anmälan till examensarbetet görs vid examensarbetets påbörjande på Anmälan. Registrering på examensarbetet ska ske före arbetets start.

    Examinator ska före start av examensarbetet kontrollera att studenten uppfyller villkoren för påbörjande av examensarbete inom aktuellt huvudområde. Stöd för detta fås från Studieadministrativa enheten som kontrollerar den allmänna behörigheten för att påbörja examensarbetet.

    Studenten ska även anmäla påbörjande av examensarbetet på berörd institution.

    Examensarbete tillsammans med annan studerande

    I de fall två studerande genomför examensarbete tillsammans ska vars och ens bidrag till arbetet redovisas. Arbetets omfattning ska sammantaget motsvara två individuella arbeten. Examinator ska säkerställa att respektive studerande har bidragit på ett tillfredsställande sätt till arbetet, och uppfyller de krav som ställs för att bli godkänd på examensarbetet.

    Examensarbete som genomförs gemensamt av fler än två studerande tillåts inte.

    Examinator

    Examinatorn ska inneha en läraranställning vid LiU i enlighet med LiUs anställningsordning Dnr LiU-2022-04445 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622784) som professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor eller postdoktor samt ha kompetens att examinera examensarbete (via till exempel forskning, handledning, undervisning) inom aktuellt huvudområde och vara utsedd av respektive programnämnd. Respektive programnämnd kan även utse Emerita/Emeritus som examinator på enskilt examensarbete.

    Examinator skall:

    • före start av examensarbetet säkerställa att den studerande uppfyller villkoren för påbörjande av examensarbete inom aktuellt huvudområde. Kontroll av tillträdeskraven genomförs av Studieadministrativa enheten och delges examinator
    • kontrollera att eventuella särskilda förkunskapskrav är uppfyllda, t.ex. att studenten kan påvisa viss fördjupning inom för examensarbetet relevant område
    • fastställa inriktning och huvuduppgifter för examensarbetet baserat på en bedömning om examensarbetet leder till att kursplanens lärandemål kommer att uppfyllas
    • i samband med planeringsrapporten, kontrollera att studenten är registrerad på examensarbetet och att det finns en utsedd handledare
    • godkänna/underkänna planeringsrapport
    • godkänna/underkänna halvtidskontroll
    • ansvara för att handledaren/handledarna fullgör sina uppgifter
    • godkänna arbetet för framläggning
    • innan framläggningen kontrollera att föreslagen opponent uppfyller villkoren för påbörjande av examensarbete samt har genomfört tre auskultationer
    • godkänna/underkänna genomförd framläggning och opposition på denna
    • godkänna ett avslutande reflektionsdokument
    • tillse att det godkända examensarbetet uppfyller kursplanens lärandemål och övriga krav samt betygsätta examensarbetet (endast betyg G=Godkänd, U=Underkänd)

    I de fall examensarbete utförs gemensamt av två studerande med olika huvudområden skall där så krävs en examinator i respektive huvudområde tillsättas.

    Handledare

    Examensarbetaren ska ha tillgång till en intern handledare vid den institution där examensarbetet är registrerat. Den interna handledaren ska ha en examen som minst motsvarar nivån för aktuellt examensarbete. Den interna handledaren och examinator kan i undantagsfall vara samma person. Beslut om undantag fattas av berörd programnämnd innan examensarbetet påbörjas.

    Handledaren ska säkerställa att studenten får hjälp med

    • expertstöd i generella metodfrågor, ämneskunskap samt rapportskrivning
    • problemformulering och avgränsningar för arbetet
    • tidsmässig planering av arbete och val av lämpliga lösningsmetoder

    Då examensarbetet utförs utanför den tekniska fakulteten vid LiU ska även en extern handledare från uppdragsgivaren utses.

    Planeringsrapport

    Den studerande ska under de första veckorna av examensarbetet göra en planeringsrapport innehållande:

    • preliminär titel på examensarbetet
    • en preliminär problemformulering satt i relation till litteraturbasen
    • en preliminär beskrivning av angreppssätt
    • planerad litteraturbas
    • en tidplan för examensarbetets genomförande inklusive planerade datum för halvtidskontroll och framläggning

    Problemformuleringen ska vara avgränsad, realistisk och satt i ett samhälleligt/affärsmässigt nyttoperspektiv. Begreppet samhällelig ska här förstås som innefattande även universitet och högskolor.

    Halvtidskontroll

    Ungefär halvvägs in i examensarbetet ska examensarbetaren vid en halvtidskontroll redovisa för examinator hur arbetet fortskrider relativt planeringsrapporten. Även handledaren bör då medverka. Formerna för halvtidskontrollen kan variera från en muntlig genomgång till ett öppet seminarium. Halvtidskontrollen kan leda till tre utfall

    1. Arbetet har väsentligen genomförts enligt planeringsrapporten och kan fortsätta som planerat. Halvtidskontrollen är godkänd.
    2. Arbetet har genomförts med vissa avvikelser från planeringsrapporten, arbetet bedöms dock kunna slutföras med mindre justeringar i problemformulering, angreppssätt och/eller tidplan. Halvtidskontrollen är godkänd.
    3. Arbetet har i väsentliga avseenden avvikit från planeringsrapporten och arbetet riskerar att underkännas. Halvtidskontrollen är inte godkänd. En ny planeringsrapport måste tas fram och en ny halvtidskontroll göras.

    Redovisning

    Examensarbetet ska redovisas muntligt och skriftligt, på svenska eller engelska. Observera att för de internationella masterprogrammen gäller att redovisningsspråk är engelska. Programnämnden kan medge att redovisningen gör även på andra språk.

    Den muntliga redovisningen ska ske vid en framläggning som ska vara offentlig om det inte finns synnerliga skäl däremot. Den skriftliga redovisningen ska ske i form av en professionellt utformad examensarbetesrapport. Framläggningen och examensarbetesrapporten ska följa anvisningarna nedan.

    Framläggning

    Den muntliga framläggningen sker då examinator anser arbetet färdigt för presentation. Framläggningen av examensarbetet ska genomföras på plats på LiU och vid en tidpunkt då andra studenter kan auskultera. Detta gör att framläggning kan ske på en tid som den studerande överenskommit med examinator om, vanligtvis från omtentamensperioden i augusti till midsommar, och efter det att den studerande genomfört sina auskultationer.

    Den muntliga presentationen ska ge en bakgrund till det studerade problemet, beskriva metoder, samt presentera resultat och slutsatser. Framläggningen riktas till auditoriet som helhet och inte enbart till specialister. Efter den muntliga framläggningen ska studenten bemöta opponentens kritik och ge tillfälle till övriga deltagare att ställa frågor. Framläggning och opposition ska godkännas av examinator. När eventuella påtalade slutjusteringar av examensarbetesrapporten är utförda, reflektionsdokumentet är godkänt och den studerande har fullgjort opposition på ett annat examensarbete rapporteras examensarbetet som godkänd kurs och poängen kan tillgodoräknas till examen.

    Examensarbetesrapport

    Den skriftliga examensarbetesrapporten ska vara utförlig och professionellt skriven, samt påvisa en vetenskaplig ansats. Rapporten ska utformas i enlighet med god sed för källhänvisning (referenser eller citat med angivande av källa) vad gäller användning av andras text, bilder, idéer, data etc. Det ska likaså framgå ifall författaren återbrukat egen text, bilder, idéer, data etc från tidigare genomförd examination, exempelvis från kandidatarbete, projektrapporter etc. (ibland kallat självplagiering). Underlåtelse att ange sådana källor kan betraktas som försök till vilseledande vid examination.

    Innehållet ska vara lättillgängligt och den skriftliga framställningen är viktig. Det ska finnas en bakgrund och en tydlig problemformulering; val av lösningsmetoder ska tydligt motiveras och en tydlig koppling ska finnas mellan resultat och slutsatser. Inomvetenskapligt erkända metoder ska användas vid resultatbearbetning. Diskussionen ska vara utförlig och visa på den studerandes förmåga till kritiskt tänkande. Rapporten ska innehålla god källhantering och en kort sammanfattning. I de fall rapportens huvudspråk är svenska ska den även innehålla en sammanfattning på engelska. Manus färdigt för publicering ska tillsammans med ett reflektionsdokument över genomfört arbete inlämnas till examinator senast 10 arbetsdagar efter den muntliga framläggningen. Undantag från detta kan medges av examinator. Om inte slutgiltiga dokument inkommer i tid kan examinator besluta om att framläggningen ska göras om.

    Tekniska fakulteten vid Linköpings universitet förordar publicering av examensarbetsrapporten.

    Opposition

    Muntlig opposition genomförs i samband med genomförandet av det egna examensarbetet, dvs i slutet av den egna utbildningen, och ska genomföras på plats. Opponenten ska ha genomfört tre auskultationer innan oppositionen. Opposition görs på annat examensarbete på samma nivå och med samma omfattning som det egna examensarbetet. I normalfallet skall antalet opponenter överensstämma med antalet respondenter. Examinator kan i undantagsfall besluta om annat antal opponenter, om skäl föreligger. Examinationsmomentet opposition i examensarbetet är poängsatt, se kursplanen.

    Opponenten skall:

    • diskutera och kommentera val av lösningsmetoder, resultat och ev. databearbetning, slutsatser, tänkbara alternativa lösningar och slutsatser, samt källbehandling
    • kommentera examensarbetesrapportens principiella upplägg och relaterade formella stilistiska aspekter, samt det muntliga framförandet
    • belysa det presenterade examensarbetets förtjänster och brister

    Oppositionen bör tidsmässigt vara av ungefär samma omfattning som framläggningen och ska inkludera en diskussion där respondenten (den som lägger fram sitt arbete) bemöter och kommenterar opponentens kritik.

    Om inte annat överenskommits ska opponenten senast en vecka innan framläggningen skriftligen redogöra för examinatorn viktiga frågeställningar som kommer att behandlas, samt för upplägget av oppositionen. Opponent och examinator går tillsammans igenom oppositionens upplägg.

    Auskultation

    Den studerande ska auskultera, d.v.s. närvara, vid framläggningar av examensarbeten, se kursplanen. Auskultation skall ske på framläggning av examensarbete med samma eller högre nivå än det egna examensarbetet.

    Ett auskultationstillfälle kan med fördel ersättas av ett licentiatseminarium eller en doktorsdisputation. Studenten ansvarar då själv för att intyg på närvaron skrivs och lämnas till administratör på institutionen för inläggning i LADOK. Auskultation ingår som poängsatt moment i examensarbetet, se kursplanen.

    Auskultationerna ska vara genomförda före egen framläggning och opposition. När under utbildningen som auskultation få göras framgår av kursplan för examensarbetet.

    Auskultationerna ska genomföras på plats. Det går inte att delta på distans.

    Reflektionsdokument

    Ett reflektionsdokument över genomfört arbete ska inlämnas till examinator senast 10 arbetsdagar efter den muntliga framläggningen. Instruktioner för reflektionsdokumentet nås via Reflektionsdokument

    Betyg

    Examensarbetet betygsätts med en av betygsgraderna Godkänd eller Underkänd. För att studenten ska få betyget Godkänd ska samtliga moment vara slutförda med godkänt resultat.

    Rätten till handledning

    Den studerande förväntas kunna prestera ett godkänt examensarbete inom givna tidsramar. Efter det att studenten registrerats på examensarbetet i Ladok är institutionen skyldig att ge handledning i högst:

    • 18 månader för examensarbete om 30 hp
    • 21 månader för examensarbete om 45 hp
    • 24 månader för examensarbete om 60 hp.

    Därefter kan examinator i särskilda fall besluta om ytterligare handledningstid. Om examinator beslutar att handledningen ska upphöra ska examensarbetet underkännas. Examensarbetet behöver dock inte underkännas om det bedöms att det kan slutföras utan ytterligare handledning.

    Om examensarbetet underkänts av ovanstående eller andra skäl hänvisas den studerande till att genomföra ett nytt examensarbete. Att genomföra ett nytt examensarbete innebär dock högst begränsade möjligheter till handledning.

    Kvalitetsansvar

    Respektive programnämnd har det övergripande ansvaret för kvaliteten i utbildningsprogrammen. Detta ansvar omfattar även examensarbetet. Kvalitetskontrollen sker på det sätt som fastställs av fakultetsstyrelsen.

    Dispens

    Om synnerliga skäl föreligger kan dispens ges från ovanstående regelverk. 

    Dispens att ersätta den muntliga oppositionen med en utförlig skriftlig opposition kan ges efter godkännande av programnämnden då alla övriga moment för examen är uppfyllda, examensarbetet är framlagt och det finns synnerliga skäl. Det är examinator som ansöker till programnämnden om dispens för skriftlig opposition.

    Skriftlig opposition kan genomföras på något av följande sätt:

    • Studenten gör en skriftlig opposition på ett arbete som gjorts av en annan student, vars examinator sedan granskar oppositionen
    • Studentens examinator uppdrar åt vederbörande att göra en skriftlig opposition på ett examensarbete som redan tidigare examinerats av examinator.

    Vid skriftlig opposition finns det inte behov av en inledande redogörelse över upplägget av oppositionen.

    Dispens från att genomföra den muntliga oppositionen på plats (och istället genomföra den på distans) med hänvisning till synnerliga skäl ges av examinator. Exempel på synnerliga skäl är avsaknad av visum för att komma till Sverige. 

    Dispens från att genomföra framläggning på plats (och istället genomföra den på distans) kan ges av respektive programnämnd om synnerliga skäl föreligger. Exempel på synnerliga skäl är avsaknad av visum för att komma till Sverige. Det är examinator som ansöker till programnämnden om dispens från att genomföra framläggningen på plats.

    Kandidatprojekt (ingående i civilingenjörsprogrammens termin 6)

    Allmänna bestämmelser

    I samtliga civilingenjörsutbildningar förutom Industriell ekonomi – internationell och Teknisk fysik och elektroteknik – internationell ingår sedan 2014 ett obligatoriskt kandidatprojekt, som också kan utgöra examensarbete för teknologie kandidatexamen. Under programtermin 6 på respektive program ges en eller flera särskilda kurser som utgör kandidatprojektet och vars kursplaner innehåller kursspecifika bestämmelser som kompletteras med gemensamma bestämmelser nedan.

    Mål

    Kandidatprojektet ska bidra till att generella och programspecifika mål för civilingenjörsexamen uppnås. I respektive kursplan anges specifika lärandemål men kandidatprojektet innefattar även följande lärandemål som är gemensamma för samtliga kandidatprojektskurser vid tekniska fakulteten vid LiU:

    • Ämneskunskaper
      Efter genomfört kandidatprojekt förväntas den studerande kunna
      • systematiskt integrera sina kunskaper förvärvade under studietiden
      • tillämpa metodkunskaper och ämnesmässiga kunskaper inom huvudområdet
      • tillgodogöra sig innehållet i relevant facklitteratur och relatera sitt arbete till den
    • Individuella och yrkesmässiga färdigheter
      Efter genomfört kandidatprojekt förväntas den studerande visa förmåga att
      • formulera frågeställningar samt avgränsa inom givna tidsramar
      • söka och värdera vetenskaplig litteratur
    • Arbeta i grupp och kommunicera
      Efter genomfört kandidatprojekt förväntas den studerande visa förmåga att
      • planera, genomföra och redovisa ett självständigt arbete i form av ett projekt i grupp.
      • professionellt uttrycka sig skriftligt och muntligt
      • kritiskt granska och diskutera ett i tal och i skrift framlagt självständigt arbete
    • Ingenjörsmässighet
      Efter genomfört kandidatprojekt förväntas den studerande kunna
      • skapa, analysera och/eller utvärdera tekniska lösningar
      • göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter

    Kandidatprojekt under utlandsstudier

    I samband med utlandsstudier görs en individuell planering tillsammans med utbildningsledare av hur kravet på kandidatprojekt på civilingenjörsprogrammet skall uppfyllas.

    Påbörjande av kandidatprojekt

    För att få påbörja kandidatprojektet ska följande krav vara uppfyllda:

    • Den studerande skall ha minst 90hp godkänt i kurser inom programtermin 1-4 (frivilliga kurser inräknas ej). Detta krav ska vara uppfyllt senast 3 veckor in i läsperiod 2 höstterminen före kandidatprojektet skall utföras
    • Den studerande skall ha slutfört de specifika ämneskurser som anges i kursplanen för respektive kandidatprojektkurs. Detta krav ska vara uppfyllt senast 3 veckor in i läsperiod 2 höstterminen före kandidatprojektet skall utföras

    Vid bedömning av uppfyllande av kraven ska individuella beslut, fattade t.ex. i samband med antagning till senare del av programmet, beaktas.

    Anmälan till kandidatprojektet görs under kursanmälningsperioden 1-10 oktober hösten före kandidatprojektet skall utföras.

    Examination

    Examinator för kandidatprojekt ska ansvara för att examinationen sker i enlighet med kursplanen och i tillämpliga delar utföra de uppgifter som gäller för examinator för examensarbeten.

    Kandidatprojektets skriftliga rapport motsvarar ett examensarbete för en kandidatexamen. Det innebär att den ska hanteras på motsvarande sätt avseende publicering om inte särskilda skäl föreligger.

    Rapporten ska utformas i enlighet med god sed för källhänvisning (referenser eller citat med angivande av källa) vad gäller användning av andras text, bilder, idéer, data etc. Det ska likaså framgå ifall författaren återbrukat egen text, bilder idéer, data etc. från tidigare genomförd examination, exempelvis från kandidatarbete, projektrapport etc. (ibland kallat självplagiering). Underlåtelse att ange sådana källor kan betraktas som försök till vilseledande vid examination. 

    I de fall flera studerande genomför kandidatprojektet tillsammans ska vars och ens bidrag till arbetet redovisas. Arbetets omfattning ska för respektive student motsvara ett individuellt arbete. Examinator ska säkerställa att respektive studerande har bidragit på ett tillfredsställande sätt till arbetet, och uppfyller de krav som ställs för att bli godkänd på kandidatprojektet.

    Plagiering

    Vid examination som innebär rapportskrivande och där studenten kan antas ha tillgång till andras källor (exempelvis vid självständiga arbeten, uppsatser etc) måste inlämnat material utformas i enlighet med god sed för källhänvisning (referenser eller citat med angivande av källa) vad gäller användning av andras text, bilder, idéer, data etc. Det ska även framgå ifall författaren återbrukat egen text, bilder, idéer, data etc från tidigare genomförd examination, exempelvis från kandidatarbete, projektrapporter etc. (ibland kallat självplagiering).

    Underlåtelse att ange sådana källor kan betraktas som försök till vilseledande vid examination.

    Försök till vilseledande

    Vid grundad misstanke om att en student försökt vilseleda vid examination eller när en studieprestation ska bedömas ska enligt Högskoleförordningens 10 kapitel examinator anmäla det vidare till universitetets disciplinnämnd. Möjliga konsekvenser för den studerande är en avstängning från studierna eller en varning. För mer information se Fusk och plagiat.

    Linköpings universitet har även tagit fram en vägledning för lärares och studenters användning av generativ AI i utbildningen (Dnr LiU-2023-02660). Som student förväntas du alltid ta reda på vad som gäller för respektive kurs (inklusive examensarbetet). Generellt gäller tydlighet för var och hur generativ AI har använts.

    Regler

    Universitetet är en statlig myndighet vars verksamhet regleras av lagar och förordningar, exempelvis Högskolelagen och Högskoleförordningen. Förutom lagar och förordningar styrs verksamheten av ett antal styrdokument. I Linköpings universitets egna regelverk samlas gällande beslut av regelkaraktär som fattats av universitetsstyrelse, rektor samt fakultets- och områdesstyrelser. 

    LiU:s regelsamling angående utbildning på grund- och avancerad nivå nås på https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall. 

    Rättigheter och skyldigheter som student (inloggning krävs)
    Linköpings universitets generella regelverk