Civilingenjörsprogram i mjukvaruteknik, 300 hp

Master of Science in Computer Science and Software Engineering, 300 credits

6CMJU

Undervisningsspråk

Svenska

Studieort

Linköping

Examensbenämning

Civilingenjör 300 hp och Teknologie master 120 hp

Studietakt

Helfart

Syfte

Civilingenjörsprogrammet i mjukvaruteknik kommer förse studenter med en bred och solid uppsättning praktiska och teoretiska färdigheter och kompetenser inom datavetenskap, programmering och programvaruteknik. Dessa färdigheter ger förmågan att utveckla både små och storskaliga integrerade mjukvarusystem och driva teknisk innovation associerad med deras användning i samhället och i industrin framåt. Programmet är till stor del projektdrivet, där projekt binder samman teori och praktik i aktuella och framtida applikationsområden genom hela utbildningen. Specifika ämnesområden som kommer tas upp är bland annat mjukvaruintensiva system, inbyggda system, mobila plattformar, mobilitet och Internet, mjukvara för robotar, artificiell intelligens, sociala nätverk och interaktion, datornät, datadrivet beslutsfattande, storskaliga distribuerade system och hållbara mjukvarusystem för framtiden. Programmet kommer göra studenterna till ytterst kompetenta programmerare, innovatörer och utvecklare av integrerade mjukvarusystem och ge grunden för en livslång högintressant karriär med ett försprång i den utmanade globala arbetsmarknaden både i dag och i framtiden.

Mål

Efter genomgången utbildning förväntas en civilingenjör från mjukvaruteknikprogrammet ha följande kunskaper och färdigheter:

Ämneskunskaper

Kunskaper i grundläggande matematiska, naturvetenskapliga och teknikvetenskapliga ämnen

Utbildningen ger en bred matematisk grund med både kontinuerlig och diskret matematik inklusive logik, formella språk, automatateori, statistik, sannolikhetslära samt grundläggande naturvetenskapliga kunskaper anpassade för programmets teknikområde. Det innebär att de utexaminerade civilingenjörerna kan använda matematiken som verktyg för att beräkna, strukturera, abstrahera och modellera datavetenskapliga och mjukvarutekniska problem.

Utbildningen ger breda kunskaper inom datavetenskap (computer science) och programvaruteknik (software engineering) som omfattar flera programspråk och -paradigm, utvecklingsmetodiker, distribuerade och inbyggda system, mjukvaruintensiva system, användbarhet och människa-dator-interaktion samt artificiell intelligens. De färdiga ingenjörerna kan designa, utveckla, verifiera och underhålla bland annat storskaliga distribuerade och inbyggda system samt avancerade mobila och sociala applikationer. De har också en helhetsförståelse för mjukvaruutvecklingens alla dimensioner och aspekter.

Fördjupade och väsentligt fördjupade kunskaper, metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen

Civilingenjörerna i mjukvaruteknik har fördjupade kunskaper inom datavetenskap och programvaruteknik. De har även väsentligt fördjupade kunskaper inom sitt valda huvudområde och har därmed tillgodogjort sig de kunskaper som behövs för en fortsättning på forskarutbildningsnivå.

Civilingenjörerna i mjukvaruteknik har metodkunskap i sitt valda huvudområde där kunskapen uppnåtts via inslag i kurser under utbildningen samt en väsentligt fördjupad kurs i metodkunskap i nära anslutning till examensarbetet på avancerad nivå.

Insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete

Genom att utbildningen genomförs i nära samverkan med flera starka forskningsmiljöer har civilingenjören i mjukvaruteknik god kännedom om aktuella forsknings- och utvecklingsfrågeställningar inom valt huvudområde för utbildningen.

Individuella och yrkesmässiga färdigheter och förhållningssätt

Ingenjörsmässigt tänkande och problemlösning

Utbildningen ger både verktyg och metoder från matematiken och datavetenskapen som tekniska kunskaper för att identifiera, formulera, modellera och lösa komplexa tekniska problem. Det innebär att de utexaminerade civilingenjörerna i mjukvaruteknik kan göra såväl kvalitativa som kvantitativa uppskattningar, relevanta antaganden och rimlighetsbedömningar samt beakta osäkerheter. De är särskilt bra på att ta fram exekverbara modeller i former av program för att undersöka och lösa problem (”computational thinking”). 

Experimenterande och kunskapsbildning

Mjukvaruteknikutbildningen ger studenterna förmågan att tillägna sig ny kunskap genom att formulera hypoteser och genom experimentell implementering av programvara, utvärdera hypoteserna. Det innebär att de färdiga civilingenjörerna kan formulera abstrakta modeller, använda relevant utrustning och metodik för att utföra experiment eller motsvarande, analysera samt redovisa resultat. De har även förmåga att skaffa sig ny kunskap genom att söka relevant kunskap inom det aktuella området. 

Systemtänkande 

Efter utbildningen har civilingenjörerna i mjukvaruteknik förmågan att använda systemtänkande för att modellera, analysera och utveckla datatekniska system och processer. Detta innebär att kunna definiera systemgränser, göra abstraktioner, se såväl helheter som delsystem och beskriva samverkan mellan dessa, samt göra prioriteringar av avvägningar. 

Individuella färdigheter och förhållningssätt

De utexaminerade civilingenjörerna visar initiativförmåga och har förmåga till ett självständigt, kreativt och kritiskt tänkande. Det innebär också självkännedom samt förmåga och vilja till personlig utveckling och livslångt lärande. De har även förmågan att planera sin tid och sina resurser. 

Professionella färdigheter och förhållningssätt 

Civilingenjörerna i mjukvaruteknik kännetecknas av ansvarstagande, pålitlighet och professionellt uppträdande. Det innebär även att de är medvetna i sin karriärplanering och håller sig informerade om professionens utveckling. 

Förmåga att arbeta i grupp och kommunicera

Att arbeta i grupp

Under mjukvaruteknikutbildningen inhämtar studenterna kunskap om vilka olika roller som finns i en projektgrupp, hur dessa roller samverkar och vad som kännetecknar en effektiv grupp. Därigenom får de förmågan att sätta samman olika roller på ett ändamålsenligt sätt. Genom att ha deltagit i flertalet större grupprojekt är de färdigexaminerade civilingenjörerna i mjukvaruteknik  förberedda för att agera i olika grupproller och är, efter viss yrkeserfarenhet, framförallt redo att växa i projektledarrollen eller andra ansvarsfyllda roller. De har även en god grund för att kunna initiera, planera, leda och utvärdera tekniska utvecklingsprojekt. 

Att kommunicera

Utbildningen ger goda färdigheter i muntlig och skriftlig kommunikation. Det innebär att studenterna kan presentera resultatet av tekniskt utvecklingsarbete på ett strukturerat sätt och med relevanta tekniska hjälpmedel såväl i tal som i skrift.

Att kommunicera på främmande språk

Studenterna ska kunna läsa texter på engelska inom det egna teknikområdet samt kunna presentera projektresultat såväl skriftligt som muntligt.

Planering, utveckling, realisering och drift av tekniska system med hänsyn till affärsmässiga och samhälleliga krav

Samhälleliga villkor inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling 

Utbildningen ger perspektiv på teknikens betydelse och på den egna rollen som ingenjör i samhället, både nationellt och globalt, och lär studenterna beakta hållbar tillämpning av teknik. 

Företags- och affärsmässiga villkor

En civilingenjör i mjukvaruteknik har insikter i de gällande affärsmässiga och företagsmässiga villkoren för utveckling och införande av ny teknik.

Att planera system 

Under utbildningen inhämtar studenterna kunskaper och färdigheter i kravsättning av system och produkter. Det innebär att de efter examen kan medverka i och snabbt förstå industrins egna processer för detta, modellera produkter/system samt utvärdera dessa mot krav.

Att utveckla system

Civilingenjörer i mjukvaruteknik har, inom sitt teknikområde, generella kunskaper om lämpliga utvecklingsprocesser för olika typer av system och kan snabbt sätta sig in i industrins olika specifika utvecklingsprocesser. De har stora färdigheter i att tillämpa kunskaper från sina teknikspecialiteter vid utvecklingsarbete.

Att realisera system 

Utbildningen ger kunskaper i utformning och ledning av realiseringsprocessen test, verifiering och validering.

Att ta i drift och använda system 

Efter utbildningen har civilingenjörerna i mjukvaruteknik kännedom om utformning, och ledning, igångsättande, drift och underhåll samt systemavveckling av avancerade tekniska system. 

 

Innehåll

Mjukvaruteknikprogrammet har en obligatorisk del som ges under de tre första åren. Den obligatoriska delen innehåller:

Ett teknikblock med datavetenskap (computer science) och programvaruteknik (software engineering).

Kurserna i datavetenskap skall ge en förståelse för olika programspråk och -paradigm, datastrukturer och algoritmer, artificiell intelligens, användbarhet och människa-dator-interaktion, sociala och mobila applikationer, mjukvaruintensiva system, operativsystem, distribuerade system, inbyggda system, databassystem samt mobila och sociala applikationer. Kurserna i programvaruteknik skall ge en förståelseför olika modeller för programutvecklingsmetodik och utveckling av storskaliga mjukvarusystem. 

Ett matematikblock

Består av diskret matematik, logik, formella språk och automatateori, kontinuerlig matematik med analys och linjär algebra samt tillämpad matematik i form av matematisk statistik, och sannolikhetslära. 

Dator- och systemtekniska kurser

Ger grunderna i datorsystem och reglerteknik. 

Naturvetenskapliga kurser

Ger grunderna i mekanik och fysik. 

 

Under de två avslutande åren ges studenterna stor valfrihet, dels genom möjligheterna att kunna fördjupa sig inom ett mjukvarutekniskt område och dels genom att kunna bredda sig och välja kurser inom angränsande områden eller kurser mer för den personliga utvecklingen. Inom programmet erbjuds ett antal profiler med ämnesfördjupning. Under dessa två år på den avancerade nivån skall studenterna välja kurser så de uppfyller masterexamens krav på ämnesmässig fördjupning inom ett huvudområde. 

I programplanen framgår det vilka kurser som planerar att ges, vilken programtermin kursen är placerad i och när, tidsmässigt, kursen ges.

Varje kurs återges i en kursplan där bland annat kursens mål och innehåll och de särskilda förkunskaper som erfordras för att kunna tillgodogöra sig kursen är beskrivna. I kursplanen anges kursens nivå, grundläggande nivåer; G1, G2 eller avancerad nivå A, samt det huvudområde kursen tillhör.

Profiler

De ämnesfördjupande profilerna påbörjas termin 7 och innehåller vanligen flera kurser att välja bland. Varje profil har ett regelverk som bestämmer hur profilkurser kan väljas.

Examensbeviset anger namnet på profilen som inriktning. 

Profiler kan med tiden variera och aktuella profiler fastställs inför termin 7 i programplanen. Huvudområdet för profilen beror på vilket val av valbara kurser som gjorts inom profilen. Tillåtna huvudområden för programmet, se avsnitt Examenskrav.

Profiler och regelverk

  • AI och maskininlärning
    • Obligatoriska och valbara kurser i profilen, minst 36 hp varav 30 hp på avancerad nivå.
  • Industriell ekonomi
    • Obligatoriska kurser i profilen, kompletteras med övrigt kursutbud för att uppnå minst 30 hp på avancerad nivå i för programmet tillåtet huvudområde för masterexamen.
  • International Software Engineering (endast för antagna till utbytesstudier termin 8 till Harbin Institute of Technology, Kina)
    • Obligatoriska kurser
    • tillgodoräknade utbytesstudier omfattande minst 30 hp
  • Medicinsk informatik
    • Obligatoriska och valbara kurser i profilen, minst 36 hp ska ingå.
  • Programmering och algoritmer
    • Obligatoriska och valbara kurser i profilen, minst 36 hp varav 30 hp på avancerad nivå.
    • Därav minst en av TATA64, TDDD08, TDDD20, TDDE34
  • Spelprogrammering
    • Obligatoriska och valbara kurser i profilen, minst 36hp varav 30hp på avancerad nivå.
  • Storskalig mjukvaruutveckling
    • Valbara kurser i profilen, minst 30 hp på avancerad nivå.
  • Säkra system
    • Obligatoriska och två valbara kurser i profilen.

Individuell masterprofil i samband med utlandsstudier kan upprättas i samråd med utbildningsledaren. 

Undervisnings- och arbetsformer

Under de tre första åren är programmet organiserat så att man vanligen läser tre kurser parallellt under en period, där en av kurserna är av matematisk natur och en av kurserna är ett projekt eller en kurs med projektdel. Dessutom läses, utöver de större kurserna, även en strimma ingenjörsprofessionalism varje termin.

 
Programmet innehåller många kurser med laborativa och projektorienterade moment. Speciellt genomförs fem obligatoriska grupprojekt där teori och praktik integreras för att förstärka och fördjupa ämnesförståelsen. Flera av projekten kommer att genomföras enligt ett industriellt arbetssätt. Projektet under första terminen är till för att ge perspektiv på ämnesområdet och avslutas med en konferens. Andra terminen ska en mobil eller social applikation utvecklas enskilt eller i en mindre grupp. Fjärde och femte terminen görs projekt inom distribuerade och inbyggda system respektive AI/robotik enligt en lättrörlig (agil) metodik. Sjätte terminen görs ett större projekt i grupper om 5-7 studenter med en extern kravställande kund som beställare där utvecklingsmetodik väljs utifrån projektets förutsättningar. I dessa kurser utvecklas både förmågan att arbeta i grupp och den kommunikativa förmågan genom muntliga presentationer och skriftliga tekniska rapporter. 

 

Under de avslutande två åren kommer många kurser att vara gemensamma med masterprogram och ges därför ofta på engelska. 


I programplanen finns angivet vilka kurser som är obligatoriska, valbara eller frivilliga i respektive termin. De obligatoriska kurserna måste ingå i examen, de valbara får ingå i examen medan kurser klassade som frivilliga inte kan räknas in i civilingenjörsexamen från mjukvaruteknikprogrammet. Programnämnden bestämmer vilka kurser som skall vara obligatoriska och vilka som, för skilda studerandegrupper inom utbildningen, utgör valbara alternativ. Kurser som överlappar varandra får inte ingå i examen samtidigt. Andra kurser kan efter beslut av programnämnden räknas som valbar kurs.

 

En profil består av ett antal profilkurser samt ett regelverk för profilen och hur val av dess profilkurser skall göras. En profil påbörjas termin 7 och för varje profil utses en profilansvarig. Uppfylld profil anges i examensbeviset för civilingenjörsexamen.

 

Profilkurserna kommer, i möjligaste mån, att placeras i programplanen så att de kan läsas i lämplig ordning. Om det är möjligt placeras de även i olika schemablock för att undvika schemakollisioner.

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet på grundnivå
samt
Fysik 2, Kemi 1, Matematik 4
eller
Fysik B, Kemi A, Matematik E
(Områdesbehörighet A9/9)

    Tillträdeskrav till högre termin eller kurser

    För att den studerande ska kunna tillgodogöra sig fortsatta studier på de senare terminerna gäller följande:

    • För tillträde till kandidatprojektkursen på programmet gäller:
      • Den studerande skall ha minst 90hp godkänt i kurser inom programtermin 1-4 (frivilliga kurser inräknas ej). Detta krav ska vara uppfyllt senast 3 veckor in i läsperiod 2 ht höstterminen före kandidatprojektet skall utföras
      • Den studerande skall ha slutfört de specifika ämneskurser som anges i kursplanen för respektive kandidatprojektkurs. Detta krav ska vara uppfyllt senast 3 veckor in i läsperiod 2 höstterminen före kandidatprojektet skall utföras 
    • För tillträde till termin 7 krävs vid terminsstart minst 150 hp inom programmets första 6 terminer. De studenter som inte uppfyller kraven ska göra en individuell plan hos studievägledaren. Då ska, i första hand, de kurser som inte är avklarade från termin 1-6 inplaneras. Planering ska ske enligt programnämndens riktlinjer. 
    • För tillträde till examensarbetet på masternivå krävs minst 240 hp inom programmet. Dessutom krävs att samtliga obligatoriska kurser från termin 1 till och med 6 är avslutade samt att studenten har 30 hp på avancerad nivå inom huvudområdet för examensarbetet. 

    Självständigt arbete (examensarbete)

    Studenter bör, för att få sin civilingenjörsexamen, välja ett examensarbete som motsvarar profilens allmänna inriktning.

    För kandidat- och masterexamen skall examensarbetet göras inom huvudområdet.

    För tillträde till examensarbetet se "Tillträdeskrav till högre termin eller kurser". 

    För att kunna ta ut den masterexamen som krävs för att få civilingenjörsexamen från programmet, är de tillåtna huvudområden datavetenskap, datateknik och informationsteknologi.

    Examenskrav

    För att uppfylla krav för civilingenjörsexamen i mjukvaruteknik, 300 hp, skall studenten ha fullgjort:

    • kursfordringar med godkänt resultat omfattande samtliga obligatoriska kurser och valfria kurser ur programplanen inklusive examensarbete så att 300 hp uppnås. Andra kurser kan, efter särskilt beslut av programnämnden, inräknas.
    • kursfordringar så att regelverket för en profil uppnås.
    • kursfordringar om minst 90 hp på avancerad nivå. Där ska ingå:
      • kurser om minst 30 hp på avancerad nivå inom huvudområdet.
      • examensarbete på 30 hp på avancerad nivå inom huvudområdet.
    • examensarbete examinerat på Tekniska högskolan vid Linköpings universitet.
    • minst 45 hp sammantaget från kurser på grundnivå (G1, G2) och avancerad nivå (A) i matematik/tillämpning inom matematik, se fastställd förteckning över kurser med tillämpning inom matematik.

    För studier inom Tekniska högskolans utbytesprogram görs en helhetsbedömning så att motsvarande nivå uppnåtts. Detta innebär inga specifika kurskrav, kurserna skall läsas i linje med programmets inriktning. 

    Kurser som överlappar varandra innehållsmässigt får inte ingå i examen samtidigt. Om kurser delvis överlappar varandra kan del av kurs få räknas in. Beslut i dessa fall görs av programnämnden. 

    När kraven för civilingenjörsexamen i mjukvaruteknik är uppfyllda är även kraven för teknologie masterexamen inom ett huvudområde uppfyllt och därmed utfärdas två examina. 

    Examensbenämningar är Civilingenjör i mjukvaruteknik och Teknologie master i datavetenskap, datateknik eller informationsteknologi.

    Särskilda kurskrav:

    • Minst en av följande kurser vara avklarad med godkänt resultat:
      • TAOP33 Kombinatorisk optimering gk
      • TAOP07 Optimeringslära grundkurs
      • TAOP88 Optimering för ingenjörer

    Maximalt kan 30 hp av kurser som inte är klassade som teknik, naturvetenskap eller medicin räknas med i examen.

     

    Examensbenämning på svenska

    Civilingenjör 300 hp och Teknologie master 120 hp

    Examensbenämning på engelska

    Master of Science in Engineering 300 credits and Master of Science 120 credits

    Särskild information

    Vissa forskarutbildningskurser är öppna för studenter på Tekniska högskolan vid Linköpings universitet, kontakta forskarstudierektor på respektive institution. För att få räkna med en sådan kurs som valfri i civilingenjörsexamen, lämnas en ansökan in till programnämnden för beslut om kursplan.

    Övriga föreskrifter

    Se fliken Generella bestämmelser avseende behörighet, antagning, anstånd, studieuppehåll, studieavbrott samt antagning till senare del av utbildningsprogram.

    Beaktande av särskilda perspektiv enligt styrelsens direktiv.

    Termin 1 HT 2020

    Termin 2 VT 2021

    Termin 3 HT 2021

    Termin 4 VT 2022

    Termin 5 HT 2022

    Termin 6 VT 2023

    Termin 7 HT 2023

    Termin 8 VT 2024

    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TAOP07 Optimeringslära grundkurs 6 G1X 3 O/V
    För Civilingenjör mjukvaruteknik gäller att en av de grundläggande optimeringskurserna ska ingå i examen. Se utbildningsplan.
    TAOP88 Optimering för ingenjörer 6 G2X 1 O/V
    För Civilingenjör mjukvaruteknik gäller att en av de grundläggande optimeringskurserna ska ingå i examen. Se utbildningsplan.
    TANA15 Numerisk linjär algebra 6 A1X 1 V
    TATA53 Linjär algebra, överkurs 6* G2X 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TATA54 Talteori 6* G2X 3 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TATA64 Grafteori 6* A1X 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TBMI26 Neuronnät och lärande system 6 A1X 2 V
    TDDD20 Konstruktion och analys av algoritmer 6 A1X 3 V
    TDDD25 Distribuerade system 6 A1X 2 V
    TDDD38 Avancerad programmering i C++ 6* A1X 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDD41 Data Mining - Clustering and Association Analysis 6 A1X 3 V
    TDDD50 Grön IT 4 G2X 4 V
    TDDD57 Fysisk interaktion och spelprogrammering 6 A1X 1 V
    TDDD95 Algoritmisk problemlösning 6* A1F 1 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDD97 Webbprogrammering 6 G2X 3 V
    TDDE05 AI-robotik 6* A1N 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE09 Språkteknologi 6 A1X 2 V
    TDDE46 Programvarukvalitet 6* A1X 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    Kursen är inställd 2024
    TDDE50 Megagame - design för hållbar utveckling i ett förändrat klimat 6* G2F - V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE51 Metoder och verktyg för stora distribuerade projekt 6* A1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE55 Data- och programstrukturer 6* G2F 3 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE61 Etisk hackning 6* A1X 1 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE62 Informationssäkerhet: privacy, system- och nätverkssäkerhet 6 A1X 4 V
    TDTS07 Systemkonstruktion och metodik 6 A1X 1 V
    TDTS21 Avancerade nätverk 6* A1X 1 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TEAE21 Cybersäkerhetsrätt 6 G1X 3 V
    TEIE88 Datajuridisk översiktskurs 4 G1X 1 V
    TEIO13 Ledarskap och industriellt förändringsarbete 6 A1X 4 V
    TEIO94 Entreprenörskap och idéutveckling 6* G2F 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TEIO95 E-hälsa: innovation och entreprenörskap 6* G2F 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TGTU94 Teknik och etik 6 G1X 1 V
    THEN18 Engelska 6* G1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TINT02 Interkulturell kompetens och interkulturell kommunikation, fortsättningskurs 6* G2X - V
    *Kursen läses över flera perioder
    TKMJ15 Miljömanagement 6 G1F 3 V
    TNM111 Informationsvisualisering 6 A1X 3 V
    TSBB34 Datorseende för videoanalys 6 A1X 1 V
    TSBK07 Datorgrafik 6* A1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TSBK08 Datakompression 6 A1X 2 V
    TSRT07 Industriell reglerteknik 6 A1X 2 V
    Period 2
    TATA53 Linjär algebra, överkurs 6* G2X 3 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TATA54 Talteori 6* G2X 1 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TATA64 Grafteori 6* A1X 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TBMT26 Teknik för intensivvård och kirurgi 6 A1X 1 V
    TDDD27 Avancerad webbprogrammering 6 A1X 3 V
    TDDD38 Avancerad programmering i C++ 6* A1X 1 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDD48 Automatisk planering 6 A1N 1 V
    TDDD95 Algoritmisk problemlösning 6* A1F 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE05 AI-robotik 6* A1N 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE07 Bayesianska metoder 6 A1F 2 V
    TDDE31 Big Data Analytics 6 A1X 3 V
    TDDE34 Mjukvaruverifiering 6 A1X 1 V
    TDDE41 Programvaruarkitekturer 6 A1X 1 V
    TDDE46 Programvarukvalitet 6* A1X 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    Kursen är inställd 2024
    TDDE50 Megagame - design för hållbar utveckling i ett förändrat klimat 6* G2F - V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE51 Metoder och verktyg för stora distribuerade projekt 6* A1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE55 Data- och programstrukturer 6* G2F 1 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE61 Etisk hackning 6* A1X 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE64 Sports Analytics 6 A1X 3 V
    TDDE65 Programmering av parallelldatorer - metoder och verktyg 6 A1X 2 V
    TDDE70 Djup maskininlärning 6 A1F 1 V
    TDTS21 Avancerade nätverk 6* A1X 1 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TEAE13 Affärsrätt 6 G1X 2 V
    TEAE20 Immaterialrätt 6 G1X 1 V
    TEIG01 Organisation för cybersäkerhet 6 A1N 4 V
    TEIO06 Innovativt entreprenörskap 6 A1X 2 V
    TEIO94 Entreprenörskap och idéutveckling 6* G2F 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TEIO95 E-hälsa: innovation och entreprenörskap 6* G2F 2/4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TGTU84 Mångfald och genus inom teknikutveckling 6 G1X 4 V
    TGTU95 Vetenskapens och teknologins filosofi 6 G1X 4 V
    THEN18 Engelska 6* G1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TINT02 Interkulturell kompetens och interkulturell kommunikation, fortsättningskurs 6* G2X - V
    *Kursen läses över flera perioder
    TNM079 Modellering och animering 6 A1X 2 V
    TSBB33 3D-datorseende 6 A1X 3 V
    TSBK07 Datorgrafik 6* A1X 1 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TSFS06 Diagnos och övervakning 6 A1X 1 V
    TSIT11 Kvantalgoritmer och kvantinformation 6 A1X 3 V
    TSRT14 Sensorfusion 6 A1X 3 V
    Inriktning: AI och maskininlärning
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TBMI26 Neuronnät och lärande system 6 A1X 2 V
    TDDD20 Konstruktion och analys av algoritmer 6 A1X 3 V
    TDDD41 Data Mining - Clustering and Association Analysis 6 A1X 3 V
    TDDD95 Algoritmisk problemlösning 6* A1F 1 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE05 AI-robotik 6* A1N 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE09 Språkteknologi 6 A1X 2 V
    TSRT07 Industriell reglerteknik 6 A1X 2 V
    Period 2
    TDDD48 Automatisk planering 6 A1N 1 V
    TDDD95 Algoritmisk problemlösning 6* A1F 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE05 AI-robotik 6* A1N 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE07 Bayesianska metoder 6 A1F 2 V
    TDDE31 Big Data Analytics 6 A1X 3 V
    TDDE64 Sports Analytics 6 A1X 3 V
    TDDE70 Djup maskininlärning 6 A1F 1 V
    TSFS06 Diagnos och övervakning 6 A1X 1 V
    TSRT14 Sensorfusion 6 A1X 3 V
    Inriktning: Industriell ekonomi
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TEIO13 Ledarskap och industriellt förändringsarbete 6 A1X 4 O
    Period 2
    TEIO06 Innovativt entreprenörskap 6 A1X 2 O
    Inriktning: Medicinsk informatik
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TBMI26 Neuronnät och lärande system 6 A1X 2 V
    TBMI31 Medicinsk information och kunskap 6 A1X 4 V
    TDDE62 Informationssäkerhet: privacy, system- och nätverkssäkerhet 6 A1X 4 V
    TEIO95 E-hälsa: innovation och entreprenörskap 6* G2F 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    Period 2
    TBMT26 Teknik för intensivvård och kirurgi 6 A1X 1 V
    TDDE31 Big Data Analytics 6 A1X 3 V
    TEIO95 E-hälsa: innovation och entreprenörskap 6* G2F 2/4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    Inriktning: Programmering och algoritmer
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TATA64 Grafteori 6* A1X 2 O/V
    *Kursen läses över flera perioder
    Ingår i alternativobligatorium i profilen. Se profilregler i utbildningsplanen.
    TDDD20 Konstruktion och analys av algoritmer 6 A1X 3 O/V
    Ingår i alternativobligatorium i profilen. Se profilregler i utbildningsplanen.
    TDDD41 Data Mining - Clustering and Association Analysis 6 A1X 3 V
    TDDD95 Algoritmisk problemlösning 6* A1F 1 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE09 Språkteknologi 6 A1X 2 V
    TDDE55 Data- och programstrukturer 6* G2F 3 V
    *Kursen läses över flera perioder
    Period 2
    TATA64 Grafteori 6* A1X 2 O/V
    *Kursen läses över flera perioder
    Ingår i alternativobligatorium i profilen. Se profilregler i utbildningsplanen.
    TDDE34 Mjukvaruverifiering 6 A1X 1 O/V
    Ingår i alternativobligatorium i profilen. Se profilregler i utbildningsplanen.
    TDDD95 Algoritmisk problemlösning 6* A1F 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE55 Data- och programstrukturer 6* G2F 1 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE65 Programmering av parallelldatorer - metoder och verktyg 6 A1X 2 V
    Inriktning: Spelprogrammering
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TDDD57 Fysisk interaktion och spelprogrammering 6 A1X 1 O
    TSBK07 Datorgrafik 6* A1X 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TBMI26 Neuronnät och lärande system 6 A1X 2 V
    Period 2
    TSBK07 Datorgrafik 6* A1X 1 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TNM079 Modellering och animering 6 A1X 2 V
    Inriktning: Storskalig mjukvaruutveckling
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TDDE46 Programvarukvalitet 6* A1X 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    Kursen är inställd 2024
    TDDE51 Metoder och verktyg för stora distribuerade projekt 6* A1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    Period 2
    TDDE34 Mjukvaruverifiering 6 A1X 1 V
    TDDE41 Programvaruarkitekturer 6 A1X 1 V
    TDDE46 Programvarukvalitet 6* A1X 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    Kursen är inställd 2024
    TDDE51 Metoder och verktyg för stora distribuerade projekt 6* A1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    Inriktning: Säkra system
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TDDE62 Informationssäkerhet: privacy, system- och nätverkssäkerhet 6 A1X 4 O
    TDDD38 Avancerad programmering i C++ 6* A1X 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDD97 Webbprogrammering 6 G2X 3 V
    TDDE46 Programvarukvalitet 6* A1X 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    Kursen är inställd 2024
    TDDE61 Etisk hackning 6* A1X 1 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TEAE21 Cybersäkerhetsrätt 6 G1X 3 V
    Period 2
    TDDD27 Avancerad webbprogrammering 6 A1X 3 V
    TDDD38 Avancerad programmering i C++ 6* A1X 1 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE34 Mjukvaruverifiering 6 A1X 1 V
    TDDE46 Programvarukvalitet 6* A1X 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    Kursen är inställd 2024
    TDDE61 Etisk hackning 6* A1X 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TEIG01 Organisation för cybersäkerhet 6 A1N 4 V

    Termin 9 HT 2024

    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TBMI28 E-hälsa: projekt 12* A1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDD53 Avancerad interaktionsdesign 6 A1X 1 V
    TDDE15 Avancerad maskininlärning 6 A1F 1 V
    TDDE19 Avancerad projektkurs: AI och maskininlärning 6* A1F 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE20 Avancerad projektkurs: Spel-, app- och webbutveckling 6* A1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE21 Avancerad projektkurs: Säkra distribuerade och inbyggda system 6* A1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE52 Programmeringsprojekt med öppen källkod 6* A1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE58 Trådlösa kommunikationsnätverk 6 A1N 2 V
    TDDE63 Avancerad projektkurs: Informationssäkerhet 6* A1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TEIM11 Industriell marknadsföring 6 G2X 3 V
    TEIO90 Innovationsledning 6 A1X 2 V
    TNCG15 Advanced Global Illumination and Rendering 6 A1X 4 V
    TNM067 Vetenskaplig visualisering 6 A1X 3 V
    TNM114 Artificiell intelligens för interaktiv media, projektkurs 6 A1X 2 V
    TSBB19 Maskininlärning för datorseende 6 A1X 2 V
    TSBK03 Teknik för avancerade datorspel 6* A1X 1 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TSFS12 Autonoma farkoster - planering, reglering och lärande system 6 A1X 1 V
    TSIN01 Informationsnät 6 A1X 3 V
    TSIT14 Digital forensik och incidentrespons 6 A1X 3 V
    TSKS12 Modern kanalkodning, inferens och inlärning 6 A1X 1 V
    TSRT92 Modellering och inlärning för dynamiska system 6 A1X 3 V
    Period 2
    TDDD89 Vetenskaplig metod 6 A1X 3 O
    TAOP04 Matematisk optimering 6 A1X 4 V
    Vartannatårskurs. Kursen ges jämna år.
    TBMI02 Medicinsk bildanalys 6 A1X 1 V
    TBMI28 E-hälsa: projekt 12* A1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDC90 Software Security 6 A1X 1 V
    TDDD56 Multicore- och GPU-Programmering 6 A1X 2 V
    TDDE13 Multiagentsystem 6 A1N 1 V
    TDDE16 Text Mining 6 A1F 2 V
    TDDE19 Avancerad projektkurs: AI och maskininlärning 6* A1F 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE20 Avancerad projektkurs: Spel-, app- och webbutveckling 6* A1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE21 Avancerad projektkurs: Säkra distribuerade och inbyggda system 6* A1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE52 Programmeringsprojekt med öppen källkod 6* A1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE57 Analys och utvärdering av kommunikationsnätverk 6 A1N 1 V
    TDDE63 Avancerad projektkurs: Informationssäkerhet 6* A1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE66 Kompilatorkonstruktion 6 A1X 1 V
    TNM116 Utvidgad verklighet (XR) - principer och programmering 6 A1X 2 V
    TSBK03 Teknik för avancerade datorspel 6* A1X - V
    *Kursen läses över flera perioder
    TSIN02 Internetteknik 6 A1X 1 V
    Inriktning: AI och maskininlärning
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TDDE19 Avancerad projektkurs: AI och maskininlärning 6* A1F 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE15 Avancerad maskininlärning 6 A1F 1 V
    TSBB19 Maskininlärning för datorseende 6 A1X 2 V
    TSFS12 Autonoma farkoster - planering, reglering och lärande system 6 A1X 1 V
    TSRT92 Modellering och inlärning för dynamiska system 6 A1X 3 V
    Period 2
    TDDE19 Avancerad projektkurs: AI och maskininlärning 6* A1F 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE13 Multiagentsystem 6 A1N 1 V
    TDDE16 Text Mining 6 A1F 2 V
    Inriktning: Industriell ekonomi
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TEIM11 Industriell marknadsföring 6 G2X 3 O
    TEIO90 Innovationsledning 6 A1X 2 O
    Inriktning: International Software Engineering
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TDDD04 Programvarutestning 6 A1X 2 V
    TDDD38 Avancerad programmering i C++ 6* A1X 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDD43 Datamodeller och databaser, avancerad kurs 6* A1X 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE45 Avancerad programvarudesign 6 A1X 4 V
    Period 2
    TDDC34 Teknisk, ekonomisk och samhällelig utvärdering av IT-produkter 6 A1X 4 O
    TDDC90 Software Security 6 A1X 1 V
    TDDD07 Realtidssystem 6 A1X 4 V
    TDDD38 Avancerad programmering i C++ 6* A1X 1 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDD43 Datamodeller och databaser, avancerad kurs 6* A1X 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDEI19 Ekonomisk styrning 6 A1X 2 V
    TEIM13 Interkulturell kommunikation 6 G1X 4 V
    Inriktning: Medicinsk informatik
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TBMI28 E-hälsa: projekt 12* A1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDD43 Datamodeller och databaser, avancerad kurs 6* A1X 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    Period 2
    TBMI28 E-hälsa: projekt 12* A1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDD43 Datamodeller och databaser, avancerad kurs 6* A1X 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE01 Maskininlärning 6 A1X 1 V
    Inriktning: Programmering och algoritmer
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TDDE52 Programmeringsprojekt med öppen källkod 6* A1X 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TSIT03 Kryptoteknik 6 A1X 2 V
    Period 2
    TDDE52 Programmeringsprojekt med öppen källkod 6* A1X 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDD56 Multicore- och GPU-Programmering 6 A1X 2 V
    TDDE66 Kompilatorkonstruktion 6 A1X 1 V
    Inriktning: Spelprogrammering
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TSBK03 Teknik för avancerade datorspel 6* A1X 1 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE20 Avancerad projektkurs: Spel-, app- och webbutveckling 6* A1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TNCG15 Advanced Global Illumination and Rendering 6 A1X 4 V
    TSBB11 Bilder och grafik, projektkurs, CDIO 12* A1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    Period 2
    TSBK03 Teknik för avancerade datorspel 6* A1X - O
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE20 Avancerad projektkurs: Spel-, app- och webbutveckling 6* A1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TSBB11 Bilder och grafik, projektkurs, CDIO 12* A1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TSIN02 Internetteknik 6 A1X 1 V
    Inriktning: Storskalig mjukvaruutveckling
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TDDE52 Programmeringsprojekt med öppen källkod 6* A1X 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDD38 Avancerad programmering i C++ 6* A1X 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDD53 Avancerad interaktionsdesign 6 A1X 1 V
    Period 2
    TDDE52 Programmeringsprojekt med öppen källkod 6* A1X 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDD38 Avancerad programmering i C++ 6* A1X 1 V
    *Kursen läses över flera perioder
    Inriktning: Säkra system
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TDDD04 Programvarutestning 6 A1X 2 O
    TDDE63 Avancerad projektkurs: Informationssäkerhet 6* A1X 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TSIT14 Digital forensik och incidentrespons 6 A1X 3 V
    Period 2
    TDDC90 Software Security 6 A1X 1 O
    TDDE63 Avancerad projektkurs: Informationssäkerhet 6* A1X 4 O
    *Kursen läses över flera perioder

    Termin 10 VT 2025

    Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TQXX33 Examensarbete 30* A1X - O
    *Kursen läses över flera perioder
    Period 2
    TQXX33 Examensarbete 30* A1X - O
    *Kursen läses över flera perioder

    Programmens upplägg och organisation

    Utbildningarnas innehåll och utformning skall kontinuerligt revideras så att nya rön integreras i kurser och inriktningar. Inom ett utbildningsprogram kan det finnas flera studieinriktningar/profiler. Studieinriktningarna/profilerna samt regler för val av dessa framgår av de programspecifika utbildningsplanerna och programplanerna.

    Programmens upplägg och organisation skall följa fastställda kriterier som sammanfattas i utbildningsplanen för varje program.

    • Utbildningsplanen definierar målen för utbildningsprogrammet.
    • Ur programplanen, som utgör en del av utbildningsplanen, framgår i vilken programtermin de olika kurserna är placerade och deras tidsmässiga placering under läsåret.
    • I kursplanen anges bland annat kursens mål och innehåll samt de förkunskaper som, utöver antagningskrav till programmet, behövs för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.

    Examensfordringar

    För antagna senare än 1 juli 2007 gäller examensfordringar enligt högskoleförordning 2007. Den som fullgjort utbildningsmoment efter 1 juli 2007 har rätt att prövas mot examensfordringar enligt högskoleförordning 2007. Dessutom gäller lokala föreskrifter enligt fakultets- och universitetsstyrelsens beslut, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva/Examina. 

    Högskolelagen 1 kap. 8 §:
    Den grundläggande högskoleutbildningen skall ge studenterna

    • förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar
    • förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem samt
    • beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

    Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

    • söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
    • följa kunskapsutvecklingen, och
    • utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

    Examen inom ett program

    Programspecifika examenskrav framgår av utbildningsplanen för respektive program.

    Behörighet samt studiernas påbörjande och anstånd

    Den som är antagen till utbildningsprogram skall börja studierna den termin som avses i beslutet om antagning. Tid och plats för det obligatoriska uppropet meddelas till den som är antagen till termin 1.

    För fullständiga regler för behörighet samt studiernas påbörjade och anstånd, se antagningsordning för Linköpings universitet, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622645. 

    Antagning till senare del av program

    Med antagning till del av utbildningsprogram avses antagning till programstudier med syfte att slutföra programmet till examen. Antagning till senare del av program kan enbart ske i den mån resurserna så tillåter och plats finns tillgänglig. Den sökande måste dessutom uppfylla tillträdeskraven till den aktuella programterminen, se behörighetsregler http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva/Tekniska_fakulteten. 

    Studieuppehåll

    Anmälan om studieuppehåll görs via ett webbformulär, https://www.lith.liu.se/for-studenter/anmalan-studieuppehall?l=sv. Görs inte sådan anmälan och inte heller kursregistrering under den första terminen som uppehållet gäller betraktas uppehållet som studieavbrott. Studieuppehåll kan endast göras hel termin och anmälas för högst två terminer i taget. Anmälan om återupptagande av studier sker i samband med kursanmälan inför påföljande termin, efter uppehållet. 

    Den som gör studieuppehåll kan under uppehållet tentera s.k. resttentamina. Den studerande ansvarar själv för att anmälan till kurser görs i tid inför återupptagandet av studierna.

    Avbrott på program

    Studerande som önskar avbryta sina programstudier anmäler detta till studievägledare. En studerande som lämnar studierna utan att anmäla studieuppehåll och inte kursregistrerar sig närmast följande termin anses ha avbrutit studierna. Den som avbrutit studierna får återkomma i utbildningen om det finns ledig plats som inte behövs för studerande som återkommer efter studieuppehåll och studerande som får byta läroanstalt och/eller program.

    Kurser inom utbildningsprogram

    I programplanerna för respektive utbildningsprograms olika årskurser anges vilka kurser som är obligatoriska (o), valbara (v) samt frivilliga (f). Önskar den studerande läsa annan kombination än den i programplanerna angivna ska detta ansökas om till programnämnden.

    Frivilliga kurser

    De kurser som anges som frivilliga (f) i programplanen får inte räknas in i examen.

    Kurser på annat program eller forskarutbildningskurser

    För att inkludera kurser från annat program eller forskarutbildningskurser i examen måste den studerande ansöka och få beviljande om detta hos programnämnden. I annat fall ses kursen som frivillig. 

    Vid val av kurs på annat program gäller att de i kursplanen för kursen angivna förkunskaperna måste vara inhämtade.

    Tillträde gäller i den mån resurserna så tillåter och plats finns tillgänglig.

    För att ansöka om att få läsa forskarutbildningskurser krävs att den studerande är på masternivå, dvs motsvarande åk 4-5, eller följer ett masterprogram. Information lämnas av respektive institutions forskarstudierektor.

    Studerande på civilingenjörsprogram

    Civilingenjörsstudenter kan ansöka om att få läsa kurser som förekommer i programplanerna termin 7 och högre på samtliga civilingenjörsprogram. För tillträde till kurs på termin 7 och högre krävs att man uppnått 150 hp inom det program som man är antagen till.

    Studerande på högskoleingenjörsprogram

    Studerande på högskoleingenjörsutbildningarna kan ansöka om att få läsa kurser som förekommer i programplanerna på samtliga högskoleingenjörsprogram.  

    Studerande på matematisk-naturvetenskapliga kandidatprogram

    Studerande på matematisk-naturvetenskapliga kandidatutbildningar kan ansöka om att få läsa kurser som förekommer i programplanerna på samtliga matematisk-naturvetenskapliga kandidatutbildningar.  

    Fristående kurser eller kurser på annan fakultet eller annat lärosäte

    För att inkludera fristående kurser eller kurser från annan fakultet eller annat lärosäte i examen måste den studerande ansöka om detta och få beviljande hos programnämnden.

    Anmälan till programkurser

    Anmälan till kurser som ges inom program görs under anvisad tid, preliminärt 1-10 april inför höstterminen, och 1-10 oktober inför vårterminen. Information om kursanmälan finns på studievägledningens informationssidor, meddelas till studerande via e-post eller programrum och vid schemalagda informationstillfällen.

    Anmälan till programkurs som fristående kurs

    Antagning till programkurs som fristående kurs kan enbart ske i den mån resurserna så tillåter och plats finns tillgänglig. Den sökande måste dessutom uppfylla tillträdeskraven till den aktuella kursen.

    Vid resursbrist kan tekniska fakultetens styrelse besluta om inskränkning i möjligheten att läsa programkurs som fristående kurs.

    Anvisningar för studieplanering

    Studerande som är i behov av stöd vid planeringen av de fortsatta studierna hänvisas till programmets studievägledare. En studieplanering innebär att studenten och studievägledaren gemensamt kommer fram till en individuell planering av studierna kommande termin. I den individuella planeneringen kan den studerande tillåtas göra avsteg från den generella programplanen. Vid en studieplanering prioriteras kurser från tidigare årskurser och i mån av utrymme kan nya kurser planeras in. 

    Studieplanering sker regelmässigt när den studerande:

    • inte uppfyller krav för uppflyttning till högre terminer. För att den studerande i de fallen ska kunna delta i kurser från högre årskurser krävs dessutom beslut om dispens,
    • inte uppfyller krav för att påbörja sitt examensarbete.

    Andra tillfällen när studieplanering kan vara aktuell:

    • när en student tidigt i utbildningen har kommit efter i studierna och har ett antal kurser oavslutade,
    • studerande som inte uppfyller förkunskapskrav för påbörjande av kandidatprojekten inom termin 6 på civilingenjörsprogrammen,
    • vid antagning till senare del av program,
    • efter genomförda utlandsstudier,
    • vid återkomst till utbildningsprogram efter ett studieuppehåll.

    Studievägledaren är vid dessa tillfällen ett stöd för studentens planering av fortsatta studier, även i de fall studenten själv kan anmäla sig till och registrera sig på aktuella kurser utan krav på särskilt beslut för de fortsatta studierna. 

    Del av utbildningen utomlands

    Studerande kan byta ut studier vid tekniska fakulteten vid LiU mot studier vid ett utländskt universitet/högskola och/eller förlägga examensarbetet utomlands.

    Vid utbyte av studier (kurser) vid tekniska fakulteten vid LiU mot studier utomlands godkänner utbildningsledaren en preliminär studieplan. Efter utbytet ansöker studenten om tillgodoräknande av avslutade kurser. Riktlinjen för tillgodoräknande vid ett utbyte är att kurserna ska vara i linje med programmets inriktning.

    Regelverk för behörighet, rangordning och nominering för utlandsstudier via tekniska fakultetens utbytesavtal samt för de obligatoriska utlandsstudierna inom Ii/Yi finns på http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva/Tekniska_fakulteten.

    Kursplan

    För varje kurs ska en kursplan finnas. I kursplanen anges kursens mål och innehåll samt de särskilda förkunskaper som erfordras för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.

    Schemaläggning

    Schemaläggning av kurser görs enligt, för kursen, beslutad blockindelning. 

    Avbrott på kurs

    Enligt rektors beslut om regler för registrering, avregistrering samt resultatrapportering (Dnr LiU-2015-01241) skall avbrott i studier registreras i Ladok. Alla studenter som inte deltar i kurs man registrerat sig på är alltså skyldiga att anmäla avbrottet så att kursregistreringen kan 
    tas bort. Avanmälan från kurs görs via webbformulär, www.lith.liu.se/for-studenter/kurskomplettering?l=sv. 

    Inställd kurs

    Kurser med få deltagare ( < 10) kan ställas in eller organiseras på annat sätt än vad som är angivet i kursplanen. Om kurs skall ställas in eller avvikelse från kursplanen skall ske prövas och beslutas detta av dekanus. 

    Riktlinjer rörande examination och examinator 

    Se Beslut om Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592. 

    Examinator för en kurs ska inneha en läraranställning vid LiU i enlighet med LiUs anställningsordning (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622784). För kurser på avancerad nivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor eller postdoktor. För kurser på grundnivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor, universitetsadjunkt (även adjungerad och gästadjunkt) eller postdoktor. I undantagsfall kan även en Timlärare utses som examinator på både grund- och avancerad nivå, se Tekniska fakultetsstyrelsen vidaredelegationer. 

    Examination

    Tentamen

    Skriftlig och muntlig tentamen ges minst tre gånger årligen; en gång omedelbart efter kursens slut, en gång i augustiperioden samt vanligtvis i en av omtentamensperioderna. Annan placering beslutas av programnämnden.

    Principer för tentamensschemat för kurser som följer läsperioderna:

    • kurser som ges Vt1 förstagångstenteras i mars och omtenteras i juni och i augusti
    • kurser som ges Vt2 förstagångstenteras i maj och omtenteras i augusti och i oktober
    • kurser som ges Ht1 förstagångstenteras i oktober och omtenteras i januari och augusti
    • kurser som ges Ht2 förstagångstenteras i januari och omtenteras i mars och i augusti 

    Tentamensschemat utgår från blockindelningen men avvikelser kan förekomma främst för kurser som samläses/samtenteras av flera program samt i lägre årskurs.

    För kurser som av programnämnden beslutats vara vartannatårskurser ges tentamina 3 gånger endast under det år kursen ges.

    För kurser som flyttas eller ställs in så att de ej ges under något eller några år ges tentamina 3 gånger under det närmast följande året med tentamenstillfällen motsvarande dem som gällde före flyttningen av kursen.

    När en kurs ges för sista gången ska ordinarie tentamen och två omtentamina erbjudas. Därefter fasas examinationen ut med tre tentamina samtidigt som tentamen ges i eventuell ersättningskurs under det följande läsåret. Om ingen ersättningskurs finns ges tre tentamina i omtentamensperioder under det följande läsåret. Annan placering beslutas av programnämnden. I samtliga fall ges dessutom tentamen ytterligare en gång under det därpå följande året om inte programnämnden föreskriver annat.

    Om en kurs ges i flera perioder under året (för program eller vid skilda tillfällen för olika program) beslutar programnämnden/programnämnderna gemensamt om placeringen av och antalet omtentamina. 

    Anmälan till tentamen

    För deltagande i tentamina krävs att den studerande gjort förhandsanmälan i Studentportalen under anmälningsperioden, dvs tidigast 30 dagar och senast 10 dagar före tentamensdagen. Anvisad sal meddelas fyra dagar före tentamensdagen via e-post. Studerande, som inte förhandsanmält sitt deltagande riskerar att avvisas om plats inte finns inom ramen för tillgängliga skrivningsplatser.

    Teckenförklaring till tentaanmälningssystemet:
      ** markerar att tentan ges för näst sista gången
      * markerar att tentan ges för sista gången 

    Ordningsföreskrifter för studerande vid tentamensskrivningar

    Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682

    Plussning

    Vid Tekniska högskolan vid LiU har studerande rätt att genomgå förnyat prov för högre betyg på skriftliga tentamina samt datortentamina, dvs samtliga provmoment med kod TEN och DAT. På övriga examinationsmoment ges inte möjlighet till plussning, om inget annat anges i kursplan.

    Plussning är ej möjlig på kurser som ingår i utfärdad examen.

    Regler för omprov

    För regler för omprov vid andra examinationsformer än skriftliga tentamina och datortentamina hänvisas till LiU-riktlinjerna för examination och examinator, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592. 

    Plagiering

    Vid examination som innebär rapportskrivande och där studenten kan antas ha tillgång till andras källor (exempelvis vid självständiga arbeten, uppsatser etc) måste inlämnat material utformas i enlighet med god sed för källhänvisning (referenser eller citat med angivande av källa) vad gäller användning av andras text, bilder, idéer, data etc. Det ska även framgå ifall författaren återbrukat egen text, bilder, idéer, data etc från tidigare genomförd examination, exempelvis från kandidatarbete, projektrapporter etc. (ibland kallat självplagiering).

    Underlåtelse att ange sådana källor kan betraktas som försök till vilseledande vid examination.

    Försök till vilseledande

    Vid grundad misstanke om att en student försökt vilseleda vid examination eller när en studieprestation ska bedömas ska enligt Högskoleförordningens 10 kapitel examinator anmäla det vidare till universitetets disciplinnämnd. Möjliga konsekvenser för den studerande är en avstängning från studierna eller en varning. För mer information se https://www.student.liu.se/studenttjanster/lagar-regler-rattigheter?l=sv.

    Betyg

    Företrädesvis skall betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) användas. 

    1. Kurser med skriftlig tentamen skall ge betygen (U, 3, 4, 5).
    2. Kurser med stor del tillämpningsinriktade moment såsom laborationer, projekt eller grupparbeten får ges betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
    3. Examensarbete samt självständigt arbete ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).

    Examinationsmoment

    1. Skriftlig tentamen (TEN) skall ge betyg (U, 3, 4, 5).
    2. Examinationsmoment som kan ge betygen underkänd (U) eller godkänd (G) är laboration (LAB), projekt (PRA), kontrollskrivning (KTR), muntlig tentamen (MUN), datortentamen (DAT), uppgift (UPG), hemtentamina (HEM).
    3. Övriga examinationsmoment där examinationen uppfylls framför allt genom aktiv närvaro som annat (ANN), basgrupp (BAS) eller moment (MOM) ger betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
    4. Examinationsmomenten Opposition (OPPO) och Auskultation (AUSK) inom examensarbetet ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).

    För obligatoriska moment gäller att: Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift. (I enlighet med LiU-riktlinjerna http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592). 

    För samtliga examinationsmoment gäller att: Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det. Om koordinatorn istället har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål. (I enlighet med LiU-riktlinjerna http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592).

    Rapportering av den studerandes examinationsresultat sker på respektive institution.

    Regler

    Universitetet är en statlig myndighet vars verksamhet regleras av lagar och förordningar, exempelvis Högskolelagen och Högskoleförordningen. Förutom lagar och förordningar styrs verksamheten av ett antal styrdokument. I Linköpings universitets egna regelverk samlas gällande beslut av regelkaraktär som fattats av universitetsstyrelse, rektor samt fakultets- och områdesstyrelser. 

    LiU:s regelsamling angående utbildning på grund- och avancerad nivå nås på http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva. 

    Examensarbete för civilingenjörsexamen 300 hp, teknologie masterexamen, naturvetenskaplig masterexamen, filosofie masterexamen, teknologie magisterexamen samt masterexamen utan förled

    Här anges allmänna bestämmelser för examensarbetet. Respektive programnämnd kan ha kompletterande, programspecifika regler, som återfinns i utbildningsplanen och/eller i kursplanen för examensarbetet. Information och länkar till kursplan, anmälan, reflektionsdokument mm finns på www.lith.liu.se/examensarbete/examensarbete?l=sv.

    Allmänna bestämmelser

    För avläggande av civilingenjörsexamen 300 hp, teknologie masterexamen, naturvetenskaplig masterexamen, filosofie masterexamen, teknologie magisterexamen samt masterexamen utan förled fordras att den studerande har utfört ett godkänt examensarbete. Examensarbetets delar framgår av respektive kursplan.

    Mål

    Examensarbetets mål framgår av respektive kursplan, se www.lith.liu.se/examensarbete/examensarbete?l=sv. Länkar till kursplanerna finns under Utbildningar (Civilingenjörsutbildning eller Masterutbildning). 

    Omfattning

    Krav på omfattning på examensarbetet för respektive typ av examen framgår av programmets utbildningsplan.

    Miljö där examensarbetet genomförs

    Arbetet utförs som :

    • ett internt förlagt examensarbete vid någon i utbildningen medverkande institution vid LiU eller
    • ett externt förlagt examensarbete, på ett företag, myndighet, eller annan organisation i Sverige eller utomlands, som av examinator bedöms kunna hantera ett examensarbete som uppfyller de krav som ställs, eller
    • ett examensarbete inom utbytesavtal i samband med studier utomlands varvid alla studieresultat tillgodoräknas av ansvarig programnämnd.

    Vilka huvudområden som är tillåtna inom respektive utbildningsprogram framgår av programmets utbildningsplan. Eventuella individuella ärenden som har med huvudområde att göra avgörs av ansvarig programnämnd.

    Vilka examinatorer som inom visst huvudområde kan examinera examensarbetet, beslutas av den programnämnd som ansvarar för generella examina inom huvudområdet. Se aktuell lista på http://www.lith.liu.se/examensarbete/examensarbete?l=sv.

    Examensarbete inom avtal i samband med utlandsstudier

    Vid utlandsstudier inom avtal tillämpas det mottagande lärosätets aktuella bestämmelser för examensarbeten. Studenten ska i samråd med programnämnden förvissa sig om att det tilltänkta examensarbetet utförs inom för programmet tillåtet huvudområde. Godkända huvudområden för examensarbete finns angivna i utbildningsplanen för respektive program.

    Intyg om godkänt examensarbete samt ett exemplar av examensarbetesrapporten (pdf-fil) ska lämnas till ansvarig programnämnd.

    Val av examensarbete

    Examensarbetet väljs i samråd med examinator som också ansvarar för att uppgiftens inriktning, omfattning och nivå uppfyller de krav som anges i kursplanen.

    I de fall det kan bli aktuellt bör frågor kring upphovsrätt, patent och ersättning kopplat till arbetets resultat regleras i förväg. Examensarbetaren kan själv ingå avtal om sekretess för att få tillgång till konfidentiell information nödvändig för genomförandet av examensarbetet. Handledare och examinator avgör dock själva om de godtar att skriva under sekretessförbindelser varför konfidentiell information normalt inte får vara av en sådan karaktär att den är nödvändig för att handleda eller betygsätta arbetet. Om inte synnerliga skäl föreligger ska hela examensarbetesrapporten offentliggöras i samband med godkännandet. Om någon del av rapporten inte bör offentliggöras måste detta godkännas i förväg av examinator och berörd prefekt. Observera att beslut kring sekretess ytterst avgörs av förvaltningsdomstol.

    Påbörjande av examensarbete

    Krav för påbörjande av examensarbetet framgår av gällande kursplan som nås via respektive programplan i Studieinfo, https://liu.se/studieinfo.

    Anmälan till examensarbetet görs vid examensarbetets påbörjande på www.lith.liu.se/for-studenter/anmalan-till-exjobb?l=sv. Registrering på examensarbetet ska ske före arbetets start.

    Examinator ska före start av examensarbetet kontrollera att studenten uppfyller villkoren för påbörj