Civilingenjör i industriell ekonomi, 300 hp

Syfte

• En civilingenjör i Industriell ekonomi (I) från Linköping skall med helhetssyn kunna arbeta med teknikens affärsmässiga förverkligande. I-aren skall besitta en unik förmåga att utifrån en gedigen teknisk-ekonomisk-matematisk bas identifiera, analysera, lösa och kommunicera komplexa tvärdisciplinära problem i syfte att utveckla industriella verksamheter.
• I-programmet i Linköping ska vara den nationellt ledande utbildningen som integrerar teknik och matematik med ekonomi och ledarskap. Denna kombination definierar begreppet ”industriell ekonomi” vid LiU.
• Kurserna i såväl ekonomiska som tekniska fördjupningar ska vara i nivå med internationellt framstående utbildningar inom respektive discipliner.
• Industriell ekonomi i Linköping ska vara det självklara valet för både studenter och näringsliv. 

Mål

Efter genomgången utbildning förväntas en civilingenjör från industriell ekonomiprogrammet ha följande kunskaper och färdigheter:

Matematiska, naturvetenskapliga och teknikvetenskapliga kunskaper
En I-ingenjör från Linköping skall med helhetssyn kunna arbeta med teknikens affärsmässiga förverkligande. I-ingenjören skall besitta en unik förmåga att utifrån en gedigen teknisk-ekonomisk-matematisk bas identifiera, analysera och lösa komplexa tvärdisciplinära problem i syfte att utveckla industriella verksamheter.

• Kunskaper i grundläggande matematiska och naturvetenskapliga ämnen
  En I-ingenjör har en stark grund i matematik vilket innefattar gedigna matematiska kunskaper i ämnen såsom analys och linjär algebra samt grundläggande kunskaper inom miljö, hållbar utveckling och mekanik. I-ingenjören har gedigen förmåga att tillämpa kunskaper i matematisk statistik och optimeringslära på verkliga problem och kan beskriva, matematiskt formulera och kritiskt värdera modeller inom olika tekniska tillämpningar.
   

  Kunskaper i teknikvetenskapliga ämnen
  En I-ingenjör har en bred teknisk kompetens med kunskaper och färdigheter inom några av teknikområdena industriell ekonomi, bioteknik, datateknik, energiteknik, maskinteknik och systemteknik. Detta innebär att:

  • En I-ingenjör har kunskaper i såväl kvalitativa som kvantitativa metoder inom bland annat ekonomisk analys, produktionsekonomi och industriell organisation.
  • En I-ingenjör kan förstå och använda begrepp, teorier och metoder för att beskriva och analysera tekniska system. Detta innefattar också algoritmiska metoder för att kunna göra relevanta beräkningar, i förekommande fall med datorstöd.
  • I-ingenjören kan utifrån ovanstående kunskaper beskriva, strukturera, abstrahera, modellera och lösa problem med vetenskapliga begrepp och modeller inom ovanstående teknikområden.
   

  Fördjupade kunskaper i något/några tillämpade ämnen
  En I-ingenjör har fördjupade kunskaper inom två områden, dels inom industriell ekonomi, dels inom ytterligare ett av teknikområdena bioteknik, datateknik, energiteknik, maskinteknik eller systemteknik. Inom industriell ekonomi kan något av följande fördjupningsområden väljas:

  • Digitalisering och management
  • Finans
  • Industriell marknadsföring
  • Kvalitets- och verksamhetsutveckling
  • Logistik
  • Produktionsledning
  • Projekt, innovation och entreprenörskap
  • Strategi och styrning

  Inom något eller några av ovanstående fördjupningsområden kan I-ingenjören:

  • Analysera komplexa problemställningar med utgångspunkt i ämnesrelaterad teori och praktisk kunskap.
  • Relatera och syntetisera olika teoretiska perspektiv och utforma egna analysmodeller.
  • Tillämpa vetenskapligt förankrade verktyg och modeller på teknikbaserade företag.
  • Kritiskt granska och analysera strategier, metoder, tillvägagångssätt och tekniker som tillämpas i teknikbaserade företag.

Individuella och yrkesmässiga färdigheter och förhållningssätt
En I-ingenjör har de individuella och yrkesmässiga färdigheter och förhållningssätt som krävs för att kunna ta en ledande roll i avancerad teknisk utveckling. Till dessa färdigheter hör att på ett systematiskt sätt kunna formulera modeller och hypoteser för tekniska problem och att kritiskt kunna bedöma dess giltighet. En I-ingenjör har även god förmåga att ta initiativ och på ett självständigt och kreativt sätt bidra till utvecklingen av ny teknik, samt vid behov tillägna sig ny kunskap. I-ingenjören har förmåga att ta ansvar för sin egen roll i detta arbete med avseende på hållbarhet, yrkesetik, ansvar och pålitlighet. Kombinationen av djup och bredd i utbildningen säkerställer att I-ingenjören har förmåga till kontinuerlig breddning och fördjupning av sina kunskaper och därmed förmåga till anpassning och flexibilitet.

• Ingenjörsmässigt tänkande och problemlösning
  I-ingenjören kan med stöd av verktyg och metoder från matematik och teknik identifiera, formulera och modellera komplexa tekniska problem inom dessa områden. Detta innefattar att göra såväl kvalitativa som kvantitativa uppskattningar, göra relevanta antaganden och rimlighetsbedömningar samt beakta osäkerheter.

  Experimenterande och kunskapsbildning
  En I-ingenjör äger förmåga att tillägna sig ny kunskap genom att formulera hypoteser och utvärdera dessa genom experiment. Detta innefattar att formulera matematiska modeller, använda relevant utrustning och metodik för att utföra experiment eller motsvarande, analysera resultat med såväl matematiska verktyg som programverktyg samt redovisa resultatet. I-ingenjören har även förmågan att skaffa sig ny kunskap genom att söka relevant litteratur inom det aktuella området.

  Systemtänkande
  I-ingenjören har förmåga att använda systemtänkande för att modellera, analysera och utveckla industriella system och processer. Detta innebär att kunna definiera systemgränser, göra abstraktioner, se såväl helheter som delsystem och beskriva samverkan mellan dessa samt göra prioriteringar och avvägningar.

  Individuella färdigheter och förhållningssätt
  En I-ingenjör visar initiativförmåga och har förmåga till självständigt, kreativt och kritiskt tänkande. Detta innefattar också självkännedom samt förmåga och vilja till personlig utveckling och livslångt lärande. I-ingenjören har också förmåga att planera sin tid och sina resurser.

  Professionella färdigheter och förhållningssätt
  I-ingenjören kännetecknas av ansvarstagande, pålitlighet och professionellt uppträdande. Detta innefattar även att vara medveten i sin karriärplanering och hålla sig informerad om professionens utveckling.

Förmåga att arbeta i grupp och att kommunicera
En I-ingenjör har god förmåga att samverka med andra personer. Detta innebär förmåga att på ett aktivt sätt medverka till ett väl fungerande arbete i gruppen med tydliga roller och fördelning av ansvar och uppgifter. I-ingenjören kan även initiera, planera, leda och utvärdera industriella utvecklingsprojekt. Detta säkerställs med ett stråk av kurser genom utbildningen där gruppdynamik, projektledning samt ledarskap behandlas. Undervisningen bedrivs delvis i projektform, och det gäller generellt inom utbildningen även i kurser inom andra ämnesområden.

I-ingenjören har goda färdigheter i muntlig och skriftlig kommunikation. Detta innebär att kunna presentera resultatet av industriellt utvecklingsarbete på ett strukturerat sätt och med relevanta tekniska hjälpmedel i såväl tal som skrift och på såväl svenska som engelska. Detta säkerställs med ett stråk av kurser genom utbildningen där kommunikationsfärdigheter tränas och praktiseras.

• Att arbeta i grupp
  I-ingenjören ska ha kunskap om vilka olika roller som finns i en (projekt-) grupp, hur dessa roller samverkar, vad som kännetecknar en effektiv grupp och därigenom förmåga att sätta samman olika roller på ett ändamålsenligt sätt samt ha förmåga att agera i olika roller i en sådan grupp; framförallt agera i projektledarrollen.

  Att kommunicera
  I-ingenjören ska på ett förtroendeingivande sätt kunna kommunicera skriftligt och muntligt med olika intressenter med varierande teknisk kunskap.

  Att kommunicera på främmande språk
  Den ovan beskrivna kommunikationen skall även kunna ske på engelska.

Planering, utveckling, realisering och drift av tekniska system med hänsyn till affärsmässiga och samhälleliga behov och krav
En I-ingenjör har perspektiv på teknikens betydelse och sin egen roll som ingenjör i samhället, både nationellt och globalt, och beaktar hållbar tillämpning av teknik.

I-ingenjören har insikter i de affärsmässiga och företagsmässiga villkoren för utveckling och införande av ny teknik och har kunskaper om och förmåga att delta i alla faser av utveckling och införande av ny teknik, d.v.s. planering, utveckling, realisering och drift av tekniska system. Detta innefattar exempelvis förmåga att kunna specificera krav för tekniska system samt utveckla, implementera och integrera teknik från olika delområden. I-ingenjören har även förmåga att utvärdera projekt med avseende på genomförande och tekniskt resultat.

• Samhälleliga villkor inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling
  En I-ingenjör tar ansvar för teknikens roll i samhället med avseende på ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling. En I-ingenjör beaktar samhällets regelverk och har kännedom om historiskt/kulturellt sammanhang avseende aktuella frågor i ett globalt perspektiv.

  Företags- och affärsmässiga villkor
  En I-ingenjör har kunskaper om planering av mål och affärsmässiga strategier i olika affärskulturer.

  Att planera system
  I-ingenjören har kunskap och färdighet i att kravsätta system och produkter så att han/hon kan medverka i och snabbt förstå industrins egna processer för detta och modellera produkter/system samt utvärdera dessa mot krav.

  Att utveckla system
  I-ingenjören har inom sitt teknikområde generella kunskaper om lämpliga utvecklingsprocesser för olika typer av system och kan snabbt kan sätta sig in i industrins olika specifika utvecklingsprocesser. I-ingenjören har stor färdighet i att tillämpa kunskaperna från sin teknikspecialitet vid utvecklingsarbete.

  Att realisera system
  En I-ingenjör känner till utformning och ledning av realiseringsprocessen test, verifiering och validering.

  Att ta i drift och använda
  En I-ingenjör har kunskaper avseende utformning, optimering och ledning, igångsättande, drift och underhåll samt systemavveckling av avancerade tekniska system. 

Innehåll

Utbildningens 300 hp är fördelade på följande sätt i normalfallet:

• Matematik 50 hp
• Industriell ekonomi 150 hp
• Övrig teknik 100 hp

Programmet Industriell ekonomi innehåller en teknisk inriktning och en masterprofil för att erhålla fördjupade kunskaper inom valda områden. Kombinationen av teknisk inriktning, masterprofil samt valet av övriga kurser ger den studerande en individuellt utformad utbildning. Utbildningen är under de första terminerna gemensam för samtliga studerande. Därefter sker val av teknisk inriktning från och med termin 4 och masterprofil från och med termin 7.

I programplanen finns angivet vilka kurser som är obligatoriska, valbara och frivilliga. Kurser som ingår i en inriktning eller profil får ingå som valbara kurser i examen även för studenter med annan inriktning/profil. Frivillig kurs ingår ej i utbildningsprogrammet. Kurser som överlappar varandra innehållsmässigt får ej ingå i examen samtidigt. 

Inriktningar

Inför utbildningens fjärde termin väljs teknisk inriktning. Syftet med den tekniska inriktningen är att ge möjlighet att fördjupa sig inom ett valt tekniskt område. Varje teknisk inriktning innehåller ett antal obligatoriska kurser, ett examensarbete på kandidatnivå (kandidatprojekt) samt ett antal valbara kurser. Studentens val av kurser inom inriktningen kan begränsas på grund av otillräckliga förkunskaper.

Inom utbildningsprogrammet Industriell ekonomi finns följande tekniska inriktningar:

• Bioteknik /Biotechnical Engineering/
• Datateknik /Computer Science and Engineering/
• Energiteknik /Energy Engineering/
• Maskinteknik /Mechanical Engineering/
• Systemteknik /Electrical Engineering/

För studenter tillhörande kull ht11 och tidigare gäller:

• Den totala omfattningen på de tekniska inriktningarna är minst 60 hp.

  En av kurserna nedan ingår som obligatoriekrav i utbildningsprogrammet, men får ej räknas med i ovan nämnda 60 hp (undantag Energiomvandling). Rekommenderad grundläggande kurs för respektive teknisk inriktning är:

  • Datateknik: Diskret matematik
  • Maskinteknik: Numeriska metoder
  • Systemteknik: Transformteori (denna kurs är obligatorisk inför inriktningen)
  • Bioteknik: Grundläggande kemi
  • Energiteknik: Energiomvandling (denna kurs är obligatorisk inför inriktningen)

  För inriktningen Systemteknik gäller dessutom att en av kurserna som markeras med o/v i programplanen för inriktningen skall ingå i examen.

   

För studenter tillhörande kull ht12 och senare gäller:

• Den totala omfattningen på de tekniska inriktningarna är minst 70 hp.

  För inriktningen Systemteknik gäller att en av kurserna som markeras med o/v i programplanen för denna inriktning skall ingå i examen.

   

För studenter tillhörande kull ht14 och senare gäller:

• Den totala omfattningen på de tekniska inriktningarna är minst 70 hp.

Profiler

Inför den sjunde terminen på programmet väljer studenten masterprofil. Masterprofilval är obligatoriskt för studenter tillhörande kull ht10 och senare. Den totala omfattningen på masterprofilen är minst 60 hp på avancerad nivå inklusive examensarbete.

Inom utbildningen erbjuds följande masterprofiler med huvudområde industriell ekonomi:

• Ekonomiska informationssystem /Economic Information Systems/ (för studenter antagna ht14 och tidigare)
• Digitalisering och management /Digitisation and Management/ (för studenter antagna ht15 och senare)
• Finans /Finance/
• Industriell marknadsföring /Industrial Marketing/
  Två av kurserna som markeras med o/v i programplanen för Industriell marknadsföring skall ingå i examen.
• Kvalitets- och verksamhetsutveckling /Quality Technology and Management/
  En av kurserna som markeras med o/v i programplanen för Kvalitets- och verksamhetsutveckling skall ingå i examen.
• Logistik /Logistics Management/ (för studenter antagna ht16 och tidigare)
  En av kurserna som markeras med o/v i programplanen för Logistik skall ingå i examen.
• Logistik och supply chain management /Logistics and Supply Chain Management/ (för studenter antagna ht17 och senare)
  En av kurserna som markeras med o/v i programplanen för Logistik och supply chain management skall ingå i examen.
• Produktionsledning /Manufacturing Management/ (för studenter antagna ht14 och tidigare)
• Produktionsledning /Operations Management/ (för studenter antagna ht15 och senare)
• Projekt, innovation och entreprenörskap /Project, Innovation and Entrepreneurship/
• Strategi och styrning /Strategic Management and Control/

Det är även möjligt, efter beslut av programnämnden, att välja en individuell masterprofil inom något av följande huvudområden:

• Datateknik /Computer Science and Engineering/
• Elektroteknik /Electrical Engineering/
• Energi- och miljöteknik /Energy and Environmental Engineering/
• Maskinteknik /Mechanical Engineering/
• Tillämpad matematik /Applied Mathematics/

Notera att examenskravet på minst 30 hp inom huvudområde Industriell ekonomi på avancerad nivå gäller även den som väljer ett annat huvudområde för sin masterprofil.

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet
samt
Områdesbehörighet 9 (Fysik B, Kemi A, Matematik E)
eller
Områdesbehörighet A9 (Fysik 2, Kemi 1, Matematik 4)

Tillträdeskrav till högre termin eller kurser

För att den studerande ska kunna tillgodogöra sig fortsatta studier på de senare terminerna gäller följande:

• För att få påbörja kandidatprojekt inom ett civilingenjörsprogram (se även under rubriken Självständigt arbete nedan för mer information) ska den studerande ha:
  • minst 90 hp godkänt från programplanens kurser under termin 1-4 (frivilliga kurser räknas ej in). Detta krav ska vara uppfyllt senast 3 veckor in i läsperiod 2 höstterminen innan kandidatprojektet ska utföras.
  • slutfört de specifika ämneskurser som anges i kursplanen för aktuell kandidatprojektkurs. Detta krav ska vara uppfyllt senast 3 veckor in i läsperiod 2 höstterminen innan kandidatprojektet ska utföras.
• För tillträde till termin 7 krävs vid terminsstart minst 150 hp inom programmets första 6 terminer. De studenter som inte uppfyller kraven ska göra en individuell plan hos studievägledaren. I första hand ska de icke avklarade kurserna från termin 1-6 inplaneras. 
• För tillträde till examensarbetet på masternivå krävs minst 240 högskolepoäng inom programmet. Dessutom krävs att samtliga obligatoriska kurser i termin 1 till och med 6 är avslutade samt 30 hp på avancerad nivå inom huvudområdet för examensarbetet.

Självständigt arbete (examensarbete)

Examensarbete på kandidatnivå (kandidatprojekt) under termin 6 är obligatoriskt för studenter antagna ht11 och senare. Kandidatprojekt ska utföras inom vald teknisk inriktning. Huvudområde för kandidatexamen för studerande på civilingenjörsprogrammet Industriell ekonomi är teknik.

Examensarbete på masternivå utförs under termin 10. Examensarbetet ska utföras inom vald masterprofil. Tillåtna huvudområden för masterexamen i samband med civilingenjörsexamen från programmet Industriell ekonomi är industriell ekonomi, datateknik, elektroteknik, energi- och miljöteknik, maskinteknik samt tillämpad matematik.

Vid vilka institutioner/ämnesområden/forskarutbildningsområden vid LiU ett examensarbete inom ovanstående huvudområden kan utföras framgår av gemensamma regelverket för examensarbete.

Examenskrav

För att uppfylla krav för civilingenjörsexamen i industriell ekonomi, 300 hp, skall studenten, med godkänt resultat, ha fullgjort:

• Samtliga obligatoriska kurser inom programmet.
• Minst 45 hp sammantaget från kurser på grundnivå (G1, G2) och avancerad nivå (A) i matematik/tillämpning inom matematik, se fastställd förteckning över kurser med tillämpning inom matematik. Detta krav uppfylls med obligatoriska kurser på programmet.
• Teknisk inriktning om minst 60 hp (gäller antagna ht11 och tidigare).
• Teknisk inriktning om minst 70 hp (gäller antagna ht12 och senare).
• Kandidatprojekt omfattande minst 15 hp (gäller antagna ht11 och senare).
• Minst 90 hp på avancerad nivå (A). Däri ska ingå:
  • kurser om minst 30 hp på avancerad nivå inom det valda huvudområdet (gäller antagna ht09 och tidigare).
  • examensarbete på 30 hp på avancerad nivå inom det valda huvudområdet (gäller antagna ht09 och tidigare).
  • kurser om minst 30 hp på avancerad nivå inom vald masterprofil (gäller antagna ht10 och senare).
  • examensarbete på 30 hp på avancerad nivå inom vald masterprofil (gäller antagna ht10 och senare).
  • kurser om minst 30 hp på avancerad nivå inom huvudområde Industriell ekonomi (gäller antagna ht15 och senare)
• Valbara kurser från programplanen så att kravet på minst 300 hp uppnås varav högst 12 hp språk/kultur.
• Examensarbete omfattande 30 hp på avancerad nivå eller motsvarande examinerat vid Tekniska högskolan vid Linköpings universitet. 

Examensbenämning på svenska

Civilingenjör 300 hp och Teknologie master 120 hp

Särskild information

Forskarutbildningskurser
Vissa forskarutbildningskurser är öppna för teknologer. Kontakta forskarstudierektor på respektive institution. För att få räkna en forskarutbildningskurs i civilingenjörsexamen måste ansökan inlämnas till nämnden, som beslutar om kursen är lämplig och som också fastställer kursplan och poängsätter kursen.

Övriga föreskrifter

Se gemensamma bestämmelser avseende särskild behörighet, anstånd, studieuppehåll, studieavbrott samt antagning till del av utbildningsprogram.